Grunden för många Nobelpris
Djurförsök har varit avgörande för många av de medicinska forskningsgenombrott som lett till Nobelpris. Här ger vi några exempel.
Det livsviktiga penicillinet
Penicillin som dödar bakterier är en av vår tids stora medicinska framgångar. Det innebär att vi idag kan behandla infektioner som tidigare var dödliga och en stor del av vår moderna sjukvård skulle inte vara möjlig utan penicillin och andra antibiotika.
Alexander Fleming upptäckte penicillinet av en slump när han odlade bakterier och det samtidigt bildades mögel i odlingen som slog ut bakterierna. Han testade att ge detta penicillin till möss och såg att djuren tålde det.
Flera år senare tog två andra forskare, Howard Florey och Ernst Chain, kunskapen vidare. De gav möss dödligt höga doser av bakterier och hälften av mössen fick också penicillin. Det visade sig att de som fått penicillin överlevde infektionen medan de andra djuren dog. Försöken ledde till att penicillin började masstillverkas och användas av människor. Och forskarna belönades med Nobelpriset i medicin 1945.
…en oerhört omvälvande upptäckt
Det här är ett av de allra viktigaste Nobelprisen i medicin menar Nobelexperten Gustav Källstrand, doktor i idéhistoria och programredaktör vid Nobelmuseet.
Diabetes och insulin
Gustav Källstrand lyfter också fram ytterligare ett Nobelpris som särskilt betydelsefullt. Det gäller upptäckten av insulin som gav forskarna Frederick G. Banting och John Macleod Nobelpriset 1923:
– Deras experiment på hundar visade att djur som inte hade en fungerande bukspottkörtel fick diabetes. När de sedan gav hundarna ett extrakt som innehöll insulin blev djuren friska igen. Det är en oerhört omvälvande upptäckt som innebär att en sjukdom som är hundra procent dödlig hos människa plötsligt kunde behandlas, berättar Gustav Källstrand.
Djurs beteenden och reaktioner
Hundar har varit viktiga för fler Nobelpris. Pavlovs hundar är ett väletablerat begrepp inom beteendevetenskap som handlar om hur kroppen reagerar på vissa stimuli. Forskaren Ivan Pavlov ringde i en klocka innan han gav hundarna mat och när det upprepades kom hundarna att utsöndra saliv vid ljudet av klockan oavsett om de därefter fick mat eller inte. Men det var inte för det experimentet som Pavlov fick Nobelpriset i medicin 1904 utan för sin forskning om hur matsmältningssystemet är uppbyggt.
Nervceller i en del av hjärnan aktiveras varje gång råttan passerar vissa punkter i rummet. Punkterna bildar tillsammans ett sexkantigt mönster, och cellerna kallas rutnätsceller (grid cells). Tillsammans bildar rutnätscellerna ett koordinatsystem som möjliggör navigation. Nobelpriset 2014.Illustration: Copyright Nobelkommittén för fysiologi eller medicin. Illustratör: Mattias Karlén.
Forskarna John O’Keefe, May-Britt Moser och Edvard Moser bedrev också beteendestudier med hjälp av djur. De utgick från hur råttor rör sig i labyrinter och studerade hur nervceller reagerar på och anpassar sig efter förhållandena i miljön. Forskningen beskriver hur hjärnans GPS är uppbyggd och forskarna belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014.
Mus med knockade gener
Ett Nobelpris som verkligen har med djurförsök att göra är förstås priset till forskarna bakom knockoutmusen.
– Möss är viktiga försöksdjur för många av Nobelprisen, men det här sticker ut eftersom det belönar själva metodiken för att göra forskningen, säger Gustav Källstrand.
Metoden handlar om att slå ut en gen hos ett djur för att kunna se vad den genen betyder för olika kroppsfunktioner eller sjukdomar. Mario Capecchi, Martin Evans och Oliver Smithies fick Nobelpriset 2007 för metoden som har fått väldigt stor användning inom många biomedicinska områden.
Cancerforskning med djur
Cancer är ett av mänsklighetens stora hälsoproblem och ett antal Nobelpris belönar upptäckter som har med cancer att göra.
År 2018 fick James P. Allison and Tasuku Honjo Nobelpriset för sina upptäckter om cancerbehandling som hämmar immunförsvarets bromsmekanismer. Metoden testades på möss med cancer.
– Det här var kulmen på en utveckling som ledde till dagens immunterapier mot cancer. Det utgör en helt ny behandlingsprincip för cancer vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika, säger Gustav Källstrand.
I mer än hundra år
År 2020 belönades Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice med Nobelpriset för upptäckten av hepatit C-viruset. Hepatit C är ett virus som kan orsaka leverskador och levercancer och som är ett stort globalt hälsoproblem. Förutom människor är schimpanser det enda djur där viruset kan föröka sig. Studier med hjälp av schimpanser har därför varit viktiga för upptäckterna som lett fram till att det nu finns botande läkemedel mot den kroniska infektionen.
– Nobelpriset i fysiologi eller medicin har delats ut i mer än hundra år och väldigt många av dessa priser bygger på någon form av forskning på djur, summerar Gustav Källstrand.
https://djurforsok.info/859.html
