Delningar
Senast uppdaterad 2019-08-08

Gris

Grisar är allätare och liknar människan på flera sätt vilket gör den lämplig för forskning om vissa av människans sjukdomar.

Blodcirkulationen kring hjärtat liknar människans och grisen kan precis som vi drabbas av hjärtinfarkt. Åderförkalkning och höga blodfetter är ett problem även för grisar. Huden är uppbyggd på ungefär samma sätt som hos människan och detta används inom forskningen på brännskador.

Kirurger tränar operationer, bland annat av skottskador, på grisar. Anledningen är dels att grisarnas organsystem liknar våra och dels att grisarna är ungefär lika stora som människor, vilket gör övningen realistisk.

På senare tid har det satsats en del på minigris som alternativ till hund i läkemedelsforskning.

Grisar används i produktion av livsmedel och därför görs mycket forskning på grisen som produktionsdjur. Med hjälp av beteendestudier försöker forskare till exempel ta reda på hur man bäst ska hålla grisar för att de ska må så bra som möjligt.

Gris sticker fram nosen vid ett galler.

Gris vid Göteborgs universitet.

Grislunga ger klarhet om cystisk fibros

Genom att studera grislungor kan forskare förstå sjukdomsförloppet vid cystisk fibros bättre. I förlängningen kan det leda till att patienter får snabbare behandling av symptomen.

Cystisk fibros är en ärftlig sjukdom som drabbar både lungorna och mag-tarmkanalen. Orsaken till sjukdomen är en felaktig kloridkanal som bland annat orsakar att ett segt slem bildas. Tidigare har man använt möss som försöksdjur för att undersöka vad som händer i mag-tarmkanalen. Men när det gäller reaktionerna i lungorna hjälper inte försök på gnagare.

– Mössens lungor fungerar inte som våra. Det gör däremot grislungor. Problemet har varit att grisarna har dött direkt när de fått den överförda sjukdomen. Men nu har man lyckats med en behandlingsmodell som gör att grisarna överlever under fostertiden, säger Annika Hollsing, läkare på Uppsala CF-center.

Forskning slår hål på gammal teori

Det är forskare vid Stanford university i USA som har hittat den nya behandlingsmetoden. Direkt efter födseln har de undersökt griskultingarna. Redan då har sjukdomen orsakat förändringar på lungorna. Det slår hål på en gammal teori om att det är bakterier i lungorna som orsakar sjukdomsförloppet.

– När det gäller lungsjukdomen vid cystisk fibros har vi alltid undrat om det först sker en förändring på lungorna och bakterierna kommer därefter eller om det är tvärtom. Nu vet vi att inflammationen kommer först, åtminstone hos grisar, säger Annika Hollsing.

Forskning i större skala behövs
Forskningen på grislungor behöver göras i större skala för att ge säkra resultat. Om det här stämmer även för människor tror Annika Hollsing att den här nya kunskapen kan underlätta många patienters liv.

– Förut har vi slagits både mot bakterierna och mot inflammationen, men om detta stämmer kan vi börja med inflammationsreaktionen för att sedan angripa bakterierna. Med den här kunskapen är det möjligt att vi kan specialsy mer effektiva mediciner än vi har gjort tidigare.

Fakta Cystisk fibros
Cystisk fibros är en ärftlig sjukdom med symptom i luftvägarna och mag-tarmkanalen. Orsaken är förändringar av en gen i kromosom 7 som leder till att det bildas ett mycket segt slem i luftvägarna. Vid infektion med bakterier ger cystisk fibros tilltäppning av de minsta luftrören och därmed en kronisk lungsjukdom.

Symptomen är en envis hosta, särskilt på morgnarna och vid ansträngning, med andnöd som följd. Det sega slemmet orsakar också stopp i bukspottkörteln som i sin tur försvårar matspjälkning och näringsupptag i tarmen. Det kan också leda till förstoppning hos små barn.

Behandlas inte sjukdomen dör de flesta inom ett år, men med behandling kan man idag leva i mer än 40 år med sjukdomen. Andningssvårigheterna kan motverkas med inandning av slemlösande medicin. Vid infektioner ges antibiotika. För att öka näringsupptaget ges enzympreparat och speciell diet.

Sjukdomen följer ett recessivt ärftlighetsmönster. Det betyder att två friska föräldrar kan ha anlagen och få ett barn med sjukdomen. I Sverige föds cirka 20 barn med cystisk fibros varje år. I hela landet finns för närvarande drygt 600 personer med sjukdomen.

Botar medfödda hjärtfel

Ett barn av hundra föds med någon form av hjärtfel. Ett av de vanligaste felen är hål i skiljeväggen mellan förmaken. Traditionellt har det åtgärdats med öppen kirurgi, men tack vare försök på grisar används idag en mer skonsam kateterbunden metod.

Varje år föds 80 barn i Sverige med defekter i skiljeväggen mellan förmaken. Det innebär att den högra delen av hjärtat får hantera mer blod än normalt och leder i längden till ett förstorat hjärta. I vuxen ålder kan det orsaka rytmproblem, till exempel förmaksflimmer eller förmaksfladder.

Björn Söderberg, överläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg, har varit med och utvecklat en kateterbaserad behandlingsmetod mot de här problemen.

– Fördelen med katetermetoden är snabbheten. Man gör ingreppet ena dagen och får gå hem nästa. Vid en traditionell operation ligger patienten på sjukhus en vecka och är sedan sjukskriven ytterligare ett par veckor, säger han.

Gris ligger på rygg på ett operationsbord. Delar av djuret är täckt med en grön duk.

Operation av gris vid Göteborgs universitet. Ett djurförsök som ger möjlighet att hjälpa människor med hjärtproblem.

En töjbar plugg täpper till hålet
Metoden har utvecklats i samarbete med ett medicintekniskt företag. En plastslang träs in i venen vid ljumsken och förs upp till hjärtat. En inre kateter fungerar som ledare för en töjbar plugg som placeras i hålet mellan förmaken. Pluggen är tillverkad av legeringen Phynox, ett material som inte stöts bort av kroppen. Med hjälp av ultraljud och röntgen kan den placeras på rätt plats och där expanderas så att hålet försluts från två håll. När pluggen är på plats kan den gängas av och katetern avlägsnas.

Grisar som försöksdjur
För att utveckla metoden har Björn Söderberg använt gris som försöksdjur. Försöken inleddes 2000, fem år senare gjordes de första testerna på människa och 2007 var produkten ute på marknaden. Idag används den både i Sverige och i andra länder som behandlingsmetod för personer med hål i hjärtat.

– Det finns ett intresse för den här metoden ute i världen. Läkare från flera olika länder har kommit hit för att lära sig använda den på vårt djurlabb, säger Björn Söderberg.

Fakta medfödda hjärtfel
Varje år föds tusen barn med hjärtfel i Sverige. Ungefär hälften av dem behöver opereras. De allra flesta av de opererade barnen överlever, men 10 procent dör innan de når vuxen ålder.

Vanliga medfödda fel är hål mellan olika hjärtrum, förträngningar runt hjärtklaffarna och felkopplingar mellan blodkärlen kring hjärtat. Fel på hjärtat upptäcks som regel direkt efter förlossningen, men ibland hittas det inte förrän flera år efter födseln. Operation sker oftast när barnet är mellan två och sju år gammalt.

Hjärtfelen är inte ärftliga i någon högre grad. Däremot verkar yttre faktorer vid den tidiga fosterutvecklingen vara viktiga, till exempel alkoholintag, medicinering, virussjukdomar och dålig diet.

I Sverige finns det specialistkliniker i Lund och Göteborg där alla operationer på barn med medfödda hjärtfel sker. Både öppen kirurgi och kateterbaserad behandling används.

Forskning på näthinnan

Den supertunna långskaftade skalpellen skär försiktigt ett litet snitt. Ett annat instrument, ett smalt glasrör, kommer lika försiktigt med en bit vävnad och petar in den i snittet. Med milda puffar av vätska genom röret trycks den lilla vävnadslappen in under ytan och slätas till så att den ligger platt. Färdigt!

Allt sker i ultrarapid, som om rörelserna gjordes under vatten. Och det är verkligen en våt miljö: det som visas på datorskärmen är en titthålsoperation i näthinnan, allra längst bak i ögat.

Näthinnan och dess synceller, tapparna och stavarna, ger de synsignaler som håller halva vår hjärnbark i arbete. Därför är näthinnan så viktig, och därför är sjukdomar i näthinnan så drabbande.

Vanligt med sjukdomar i näthinnan

Dessa sjukdomar är inte heller särskilt ovanliga. Retinitis pigmentosa, näthinnesjukdomar, som bryter ut i tonåren och gör sin bärare blind före 35 års ålder, drabbar visserligen bara en av 3 000 personer i Sverige. Makuladegeneration, som skadar gula fläcken, det område där synen är skarpast, drabbar en tiondel av alla 65-åringar och en femtedel av alla 75-åringar i västvärlden. Diabetesretinopati, en följd av diabetes, är en tredje allvarlig sjukdom i näthinnan.

Transplantation av näthinna
Fredrik Ghosh är ögonkirurg men även forskare. Målet för hans forskning är att genom transplantation av frisk näthinna hjälpa patienter med näthinnesjukdomar. Det handlar visserligen än så länge – och kanske också i framtiden – bara om näthinnebitar på ett par millimeter i kvadrat, men även ett begränsat tunnelseende skulle vara en välsignelse för till exempel en patient med retinitis pigmentosa.

Vägen dit är dock lång. Först gällde det att utveckla en lämplig transplantationsteknik: att ta sig fram till rätt ställe utan att på vägen skada linsen, glaskroppen eller andra delar av ögat. På det stället ska man sedan göra ett snitt, och föra in det lilla transplantatet under den sjuka näthinnan utan att någondera blir skadat.

– Detta har vi nu lärt oss att göra i djurförsök. Vi har också visat att transplantatet inte stöts bort utan överlever intakt, med alla sina tappar och stavar, säger Fredrik Ghosh.

Ingen koppling till synnerven

På den framgången följde dock ett bakslag: transplantaten har visserligen överlevt, men håller sig envist isolerade från omgivningen. De transplanterade cellerna skickar inga signaler vidare till synnerven, och hela poängen med transplantationen går på så vis förlorad.

Fredrik Ghosh och hans medarbetare testar därför olika sätt att preparera transplantatet före operationen.

– När vi lägger en näthinnebit i odling i precis rätt ålder och den får ligga precis lagom länge får vi fram bara tappar och stavar och inte de många andra celler som också ingår i näthinnan, förklarar han.

Förbättrar ändå näthinnan

En annan möjlighet är att en bit frisk näthinna kanske är till nytta även om dess celler inte får kontakt med synnerven. Försök på grisar med en djurversion av retinitis pigmentosa har nämligen visat att en transplantation förbättrar den sjuka näthinnan runtomkring transplantatet. Kanske bär den friska näthinnebiten med sig nyttiga tillväxtfaktorer som har en läkande effekt på den sjuka vävnaden?

– Detta är ett annat forskningsspår: att försöka maximera innehållet av tillväxtfaktorer i transplantatet i stället för att försöka odla tapparna och stavarna, säger Fredrik Ghosh.

Försök på människor återstår

Det slutliga testet kommer först i framtida försök på människa. Blir det någon skillnad, ser patienten bättre med det opererade ögat än tidigare? Att mäta näthinnans elektriska aktivitet på djur kan visserligen ge en fingervisning om dess funktion, men hur synen verkligen upplevs går ju inte att få fram i djurförsök.

– Men vi vill få mesta möjliga erfarenhet genom djurförsök innan vi går över till människor, säger Fredrik Ghosh.

Han får ofta brev från olyckliga patienter världen runt som läst om forskningen på internet, men aktar sig noga för att väcka några förhoppningar i förtid.

Tycker du att den här texten var hjälpsam och besvarade din fråga?