Delningar
Senast uppdaterad 2019-08-08

Fisk

Fisk är en viktig djurart inom forskning kring miljö och miljögifter men även inom biomedicinsk forskning. Går det att använda fisk istället för andra försöksdjur är detta ofta en bra och billig modell.

Inom miljöforskning studerar man exempelvis vad som händer med fisk som utsätts för läkemedel eller kemikalier i vattnet. För detta används bland annat öring.

Fyra öringar och deras spegelbild.

Öring i akvarium Göteborgs universitet. Foto Johan Winborg.

Storspigg är en av de fiskarter som används i forskningssammanhang och som lever vilt i Sverige i både söt- och saltvatten. Den är tålig och utför bland annat sitt parningsbeteende på samma sätt i ett akvarium som i vattendrag i naturen. Det gör att den passar som modelldjur.

Zebrafisk populärt alternativ

Akvariefisken zebrafisk har blivit ett vanligt försöksdjur som ersatt större och mer komplexa djur i olika forskningsprojekt. Anledningen är att de är lättare att studera och enklare och billigare att ta hand om.

Den lilla tropiska sötvattensfisken som härstammar från Ganges i Indien är både lätt att föda upp och att sköta. En liten fisk är klart billigare och lättare att hantera än ett däggdjur. Den förökar sig rikligare och mycket snabbare. Det som tar flera veckor att hända i en mus, sker på något dygn i en liten fisk. Och det händer direkt under mikroskopet.

Redan på 70-talet fanns forskare som specialiserade sig på att studera zebrafiskar, och idag är den lilla randiga fiskens hela arvsmassa kartlagd. Zebrafiskens gener skiljer sig naturligtvis från människans, men inte mer än att studier av zebrafiskar kan ge viktiga ledtrådar till hur vi fungerar.

Genom att slå på och av enskilda gener hos ett fiskembryo kan forskarna se vad som förändras i utvecklingsprocessen, och sedan pröva om den kunskapen kan tillämpas på människor. På det här viset har man till exempel kunnat kartlägga hur ögats näthinna blir till. Zebrafisken har visat vilka gener det är som styr utvecklingen av stavar och tappar i våra ögon.

2002 skapades de första zebrafiskarna med främmande gener inopererade, så kallade transgena individer, och numera publiceras omkring 50 000 artiklar om året där zebrafisken figurerar.

Zebrafisken är också lämplig för studier inom utvecklingsbiologi, det vill säga hur embryon utvecklas till vuxna individer. I sådan forskning är det en fördel att zebrafiskens foster utvecklas utanför honans kropp och att äggen är genomskinliga.

Snabba cancerstudier med zebrafisk

Danio rerio är det vetenskapliga namnet på den upp till åtta centimeter långa zebrafisken. Hur den fått sitt trivialnamn (sitt vardagliga namn) är inte svårt att se. Men egentligen är de flesta forskare inte ute efter själva fisken. Det är embryona som intresserar i första hand.

– I embryot kan man se alla celler och organ medan de utvecklas. Man kan hålla dem levande under mikroskopet, till skillnad från musembryon som måste dödas. Dessutom utvecklas de otroligt snabbt: de har ett hjärta och ett blodomlopp redan efter 24 timmar, säger Lasse Jensen vid Linköpings universitet.

Hans egen forskning handlar om hur syrebrist påverkar blodkärlen i två modellsystem, ögats näthinna och bröstcancertumörer.

Om syrehalten är låg växer blodkärlen till i ett försök att kompensera bristen. Men kvaliteten på kärlen blir då sämre och det kan uppstå läckage med risk för blödningar i näthinnan. Detta kan leda till sjukdomen retinopati, som bland annat drabbar diabetiker.

I en växande tumör uppstår syrebrist i kanterna, vilket kompenseras med blodkärlstillväxt, angiogenes. Här finns en möjlighet till behandling genom att strypa tumören och förhindra kärltillväxten.

I projektet som Lasse Jensen bedriver tillsammans med Charlotta Dabrosin, professor i onkologi, (läran om tumörsjukdomar) injiceras tumörceller i två dygn gamla embryon. Då bildas en liten tumör och man kan följa kärltillväxten och även se vilka gener som är inblandade. Ett sådant experiment tar bara en vecka.

Akvariemiljön liknar de tropiska floderna
I de ombyggda labblokalerna intill farmakologiavdelningen, där läkemedel studeras, har Lasse Jensen mer än 300 akvarier som rymmer 50 vuxna fiskar vardera. Det är mycket noga med rening och syresättning av vattnet. Här finns både partikelfilter, UV-strålning och biologisk rening. Vattnet ska hålla en jämn temperatur på 28 grader, som i de tropiska floder där fiskarna hör hemma. De nattas klockan elva på kvällen och sover till nio då lyset slås på.

För att starta en ny population låter man utvalda honor och hannar dejta varandra i en speciell behållare med nät i botten. Så fort det blir ljust på morgonen sätter de igång med leken. De befruktade äggen faller genom nätet och embryoutvecklingen startar. En hona kan lägga 200-500 ägg en gång i veckan.

Det är noga med hygienen i akvarierna. På sikt är det ändå nästan omöjligt att undvika fisksjukdomar, till exempel en form av tuberkulos som sätter sig på gälarna. Det värsta är intracellulära parasiter som Microsporidium, dessa lever och förökar sig inne i cellerna hos värddjuret.

 

Tycker du att den här texten var hjälpsam och besvarade din fråga?