Vad är djurförsök?

Djurförsök
Här kan du läsa om djurförsök. Hur djuren tas om hand, vilka djur som används och vilka som utför djurförsök.

Djuren

Hur många djur?

Vanligast med fiskar, möss, råttor

I Sverige används främst fiskar, möss och råttor som försöksdjur. Enligt den europeiska definitionen av djurförsök användes nästa 300 000 djur i Sverige 2011.

Svensk och europeisk definition av vad som är ett försöksdjur skiljer sig åt. Det är viktigt att känna till när man jämför statistik från olika länder. Enligt den europeiska definitionen var över nio av tio försöksdjur i Sverige fiskar, möss och råttor 2011.

Den svenska definitionen av försöksdjur räknar in många fler djur i begreppet än vad den europeiska definitionen gör, till exempel djur i beteendestudier.

I Sverige räknas också provfiske som djurförsök. Provfiske innebär att man tar upp fisk ur sjöar och hav, undersöker dem och sedan släpper dem fria igen. Eftersom provfiske skiljer sig mycket åt från traditionell försöksdjursverksamhet med fisk, så redovisas statistiken över försöksdjur både med och utan provfisket. Antalet fiskar som tas upp i provfiske varierar också mycket från år till år.

I statistiken räknas ryggradsdjur. Från och med 2013 räknas också bläckfisk.

Ungefär lika många djur varje år

Antalet försöksdjur i Sverige enligt den europeiska definitionen har varit relativt konstant sedan 1993, skriver Jordbruksverket som samlar in statistiken. Små variationer mellan olika år förekommer, men ses som normala förändringar som beror på hur många forskningsprojekt som pågår i landet.

Färre råttor, kaniner och marsvin

Användningen av möss i forskningen, både i Sverige och i andra länder har ökat på senare år. Det beror till stor del på ökad användning av tekniken med genförändrade djur, så kallade transgena djur. Tekniken används främst på möss.

En nedgående trend finns det däremot i användningen av råtta, kanin och marsvin. Mellan år 1993 och 2008 mer än halverades antalet råttor som användes i försök till cirka 55 000 och antalet har sedan fortsatt nedåt.

Använder man den bredare, svenska definitionen för försöksdjur framgår att även kategorin ”övriga fåglar, till exempel höns” används mycket. Djuren i denna kategori hör vanligtvis till studier inom lantbruksforskning där till exempel ny teknik för hållning, transport eller avlivning studeras.

 

Vilka djur och varför?

Så väljer forskaren djur

Många olika djurslag används inom forskningen, till exempel möss och kaniner, hundar, illrar och fiskar. Det är ofta en kombination av orsaker som avgör vilka djurslag som forskare väljer för olika undersökningar:

  • vilken forskning som tidigare har gjorts med djurslaget
  • vetenskaplig relevans
  • tillgänglighet
  • vad som är praktiskt genomförbart

Forskaren måste motivera varför hon eller han väljer en viss djurart i ansökningen som skickas till den djurförsöksetiska nämnden.

Ett läkemedel som ska användas av människor måste vara testat på minst två olika djurslag. Det är ett krav från de myndigheter som hanterar reglerna kring läkemedelsutveckling. Anledningen är att ett läkemedel kan ha olika effekt i olika djurslag.

Likhet med människan avgörande  

Om syftet är att använda djuren som modell för en funktion eller en sjukdom som drabbar människan kan det vara lämpligt att välja ett djur som liknar människan i det avseendet.

Grisens hjärtkärlsystem är till exempel i många avseenden mer likt människans än vad hundens är. Det innebär att man kan studera hjärtinfarkter på gris på ett mycket bättre sätt än på hundar.

Råttor populära av tradition

Ganska ofta styrs valet av djurslag av tradition och vana. Om det tidigare har forskats mycket på ett djurslag finns det stor kunskap och erfarenhet om hur djurslaget fungerar och vilka värden som är normala för djuret.

Det underlättar för forskaren att dra slutsatser i en ny undersökning. Det här är en av anledningarna till att vissa djurslag, bland annat råttor, har blivit mer populära som försöksdjur.

Ekonomi bestämmer vilket djur

I många fall avgör kostnaden vilka djurslag som går att använda. Möss är till exempel billigare att sköta än större djur. Ibland behöver forskarna använda djur av en viss storlek. När kirurger ska träna på hjärtoperationer kan det underlätta om djurets hjärta är ungefär lika stort som människans.

Å andra sidan kan det vara svårt att använda ett stort försöksdjur om man till exempel ska testa ett helt nytt läkemedel. I början av läkemedelsutvecklingen har forskarna oftast mycket liten mängd av ett sådant läkemedel och det skulle inte räcka att ge till stora djur. Dessutom kan läkemedlet vara dyrt och det blir billigare att ge till djur av mindre storlek, då det krävs en mindre mängd läkemedel.

Försök för djurens skull

En hel del djurförsök görs för djurartens egen skull. Då handlar det framför allt om sällskapsdjur och djur som används i lantbruket. Där kan forskningen på djur ge resultat som kan användas i vården och skötseln av andra djur inom samma art.

Hästar, höns och kor används till exempel som försöksdjur för att djuren ska må bättre och för att vi ska lära oss mer om deras beteende och hur vi ska ta hand om dem. Djuren behöver också vacciner eller läkemedel för att förebygga eller bota sjukdom.

Många djur i lantbruk används för livsmedelsproduktion och det är därför viktigt att ta reda på hur fort läkemedlen lämnar kroppen så att man får fram livsmedel som är säkra för människor att äta.

Sällskapsdjur i forskningen

Hundar och katter som bor i familjer kan också vara med i studier. Det blir forskning som gynnar både djuren och människorna.

Musen är det vanligaste försöksdjuret bland däggdjuren och ganska ofta handlar det om försök där man vill se vilken funktion en viss gen har. Men med hundar och katter som bor i familjer går det att göra en helt annan typ av genetiska studier.

– Katter och framför allt hundar lever i samma miljö som människor och de utvecklar samma sjukdomar som vi. Med forskningen kan vi få förståelse för både hundens och människans sjukdomar på samma gång, säger Jens Häggström, veterinär och professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Hunden och människan delar sjukdomar

Det kallas komparativa studier och han ger flera exempel på sjukdomar som hundar och människor delar, bland annat bröstcancer, diabetes och olika hjärtsjukdomar. För lite mer än hundra år sedan började man avla fram hundraser med olika utseende och genetiska egenskaper. Men aveln innebar också att vissa raser fick vissa sjukdomar. Jens Häggström har till exempel forskat på Cavalier king charles spaniel, en hundras som drabbas av en hjärtklaffsjukdom vid relativt låg ålder. Hos katter av rasen Maine coon har han studerat problem med förtjockad hjärtmuskel.

– Den variation som vi ser hos hundar och även hos katter kan ge ny information om sjukdomar. Vi kan leta efter anlagen för sjukdom hos de raser som är drabbade. Eftersom hundar och katter inom samma ras är mycket närbesläktade, är det lättare att hitta förändringar i arvsmassan, innan vi går vidare till studier av människan.

”De super inte och röker inte”

Många gånger är flera gener involverade i en sjukdom. Det kan vara olika gener hos olika raser och miljön kan också påverka till viss grad. Komplexiteten är ändå mindre hos hundar och katter än hos människor. Jämfört med människa har dessa djur också mycket kortare generationstid. Det gör det enklare att följa genomslaget av en genetisk förändring eftersom det snabbt blir nya kullar. Jens Häggström menar dessutom att det finns ytterligare en fördel med att studera sällskapsdjur.

– De super inte och röker inte som människor gör. Det innebär att vi inte behöver vara lika uppmärksamma på effekterna av sådana vanor som när vi studerar människan.

Viktigt med blodprov

Forskningen bygger alltså på kunskaper om hundar och katter med spontant uppkomna sjukdomar. Det som behövs är framför allt att få in blodprover, både från friska och sjuka djur.

– Det skulle aldrig fungera utan rasklubbarnas arbete och engagerade uppfödare som hjälper till att söka upp sjuka och friska hundar och katter för blodprovstagning. Den här forskningen är helt beroende av att djurägare intresserar sig och kommer med sina djur.

Forskarna jämför sedan gener hos djur som har en viss sjukdom med gener hos friska djur av samma ras. Med molekylärgenetiska verktyg blir det möjligt att hitta de gener som kan vara inblandade i sjukdom.

Måste söka dispens för familjedjur

Hundarna som ingår i projekten är helt vanliga familjehundar, inte alls uppfödda i forskningssyfte. Men enligt den gällande lagstiftningen blir dessa djur försöksdjur när man använder deras blod i forskningen. Det är enligt Jens Häggström något som leder tankarna fel.

– Djurskyddslagen är skriven för att gälla laboratoriedjur, det vill säga djur som är menade att användas i laboratorieförsök. Det gör att terminologin blir helt absurd för privatägda hundar och katter. Laboratoriedjur ska rätteligen vara destinationsuppfödda, det vill säga uppfödda för forskningsändamål. De ska hanteras och förvaras i lokaler som är acceptabla ur djurskyddssynpunkt och det ska enligt lagen finnas en föreståndare som har ansvaret för dem. Denna lag är emellertid svår att uppfylla för privatägda husdjur.

Förutom godkännande från en djurförsöksetisk nämnd måste han och hans kollegor därför söka dispens från djurskyddslagen när de ska forska på familjedjur. Han tror att detta kommer att bli ännu vanligare i framtiden. Det är på senare år man har börjat förstå hur mycket värdefull information det går att få från sällskapsdjuren.

Film om hundforskare

Kerstin Lindblad-Toh kartlägger arvsmassan hos hundar för att hitta specifika sjukdomsgener.

Försöksdjur i 40 år

Danio rerio är det vetenskapliga namnet på den upp till åtta centimeter långa zebrafisken. Hur den fått sitt trivialnamn (sitt vardagliga namn) är inte svårt att se. Men egentligen är de flesta forskare inte ute efter själva fisken. Det är embryona som intresserar i första hand.

– I embryot kan man se alla celler och organ medan de utvecklas. Man kan hålla dem levande under mikroskopet, till skillnad från musembryon som måste dödas. Dessutom utvecklas de otroligt snabbt: de har ett hjärta och ett blodomlopp redan efter 24 timmar, säger Lasse Jensen vid Linköpings universitet.

Fiskarna ger kunskap för cancerforskning
Hans egen forskning handlar om hur syrebrist påverkar blodkärlen i två modellsystem, ögats näthinna och bröstcancertumörer.

Om syrehalten är låg växer blodkärlen till i ett försök att kompensera bristen. Men kvaliteten på kärlen blir då sämre och det kan uppstå läckage med risk för blödningar i näthinnan. Detta kan leda till sjukdomen retinopati, som bland annat drabbar diabetiker.

I en växande tumör uppstår syrebrist i kanterna, vilket kompenseras med blodkärlstillväxt, angiogenes. Här finns en möjlighet till behandling genom att strypa tumören och förhindra kärltillväxten.

I projektet som Lasse Jensen bedriver tillsammans med Charlotta Dabrosin, professor i onkologi, (läran om tumörsjukdomar) injiceras tumörceller i två dygn gamla embryon. Då bildas en liten tumör och man kan följa kärltillväxten och även se vilka gener som är inblandade. Ett sådant experiment tar bara en vecka.

Har använts som försöksdjur i 40 år
Zebrafiskens historia som försöksdjur börjar på 1970-talet då USA-genetikern George Streisinger importerade den till sitt labb vid University of Oregon. Under 1990-talet började ett par forskargrupper från olika områden studera mutationer hos arten, och 1996 publicerades 43 artiklar i ett och samma tidskriftsnummer.

2002 skapades de första zebrafiskarna med främmande gener inopererade, så kallade transgena individer, och numera publiceras omkring 50 000 artiklar om året där zebrafisken figurerar.

Akvariemiljön liknar de tropiska floderna
I de ombyggda labblokalerna intill farmakologiavdelningen, där läkemedel studeras, har Lasse Jensen mer än 300 akvarier som rymmer 50 vuxna fiskar vardera. Det är mycket noga med rening och syresättning av vattnet. Här finns både partikelfilter, UV-strålning och biologisk rening. Vattnet ska hålla en jämn temperatur på 28 grader, som i de tropiska floder där fiskarna hör hemma. De nattas klockan elva på kvällen och sover till nio då lyset slås på.

För att starta en ny population låter man utvalda honor och hannar dejta varandra i en speciell behållare med nät i botten. Så fort det blir ljust på morgonen sätter de igång med leken. De befruktade äggen faller genom nätet och embryoutvecklingen startar. En hona kan lägga 200-500 ägg en gång i veckan.

Det är noga med hygienen i akvarierna. På sikt är det ändå nästan omöjligt att undvika fisksjukdomar, till exempel en form av tuberkulos som sätter sig på gälarna. Det värsta är intracellulära parasiter som Microsporidium, dessa lever och förökar sig inne i cellerna hos värddjuret.

Provfisk

Provfisk kallas de fiskar som tas upp för att mäta fiskbestånden i våra svenska vatten. Även märkning av fisk sker för att kontrollera fiskbestånden.

Detta arbete är klassificerat som vetenskaplig undersökning. Sedan 2003 faller dessa fiskar in under djurskyddslagens definition i Sverige och ska därför räknas som försöksdjur. Konsekvensen blir en stor ökning i det totala antalet försöksdjur. Provfisket står för det största antalet försöksdjur i Sverige. I den europeiska definitionen av försöksdjur räknas inte provfiske och märkning av fisk in.

Krav på att provfiske utförs finns exempelvis i EU-direktiv, men provfiske sker också på uppdrag av EU-kommissionen och för att ge underlag till Internationella Havsforskningsrådets rapporter. Detta provfiske bedrivs främst av Kustlaboratoriet och Havsfiskelaboratoriet. Provfiske görs även i sötvatten av bland annat länsstyrelserna och fiskevårdsföreningar.

Antarktis-expedition med kalla fiskar

Hur fungerar hjärt-kärlsystemet hos fiskar som lever i Antarktis extremt kalla vatten? Det är en frågeställning som professor Michael Axelsson och hans forskargrupp från Göteborgs universitet tog med sig på en expedition till Antarktis.

De har åkt till den nyzeeländska forskningsstationen Scott Base på Antarktis flera gånger. Även om Michael Axelsson inte direkt studerar den globala uppvärmningen så har de senaste resorna ändå gjort honom fundersam.

– Förra gången vi var där hade vi plusgrader under två dagar. Det har aldrig hänt tidigare under mina tidigare resor dit, så det är klart att man reagerar, säger han.

Världens coolaste fiskar
Många platser runt Antarktis håller en stabil temperatur på -1,8 grader Celsius året om. Havsvatten kan inte bli mycket kallare utan att frysa till is, och fiskarnas kroppstemperatur följer omgivningens. Här lever alltså de kallaste fiskarna i världen.

– Målet med vår forskning är att ta reda på om och i så fall hur de antarktiska fiskarterna skiljer sig från fiskar i varmare vatten.

Frågan är också hur den globala uppvärmningen kan påverka dessa fiskar.

– Från början trodde vi att de antarktiska fiskarna inte klarade av några temperaturförändringar alls men senare studier har visat att de faktiskt har förmåga att anpassa sig till högre temperaturer, upp till några plusgrader.

Isolerade i 40 miljoner år
Antarktis satt från början ihop med Sydamerika, men de två kontinenterna bröts isär för ungefär 40 miljoner år sedan när Drakepassagen öppnades.

En vattenström runt Antarktis i kombination med havsbottnens struktur har sedan dess gjort att de arter som lever där varit isolerade från fiskarter i de varmare världshaven. Havet runt Antarktis kyldes långsam ner och nådde sin nuvarande temperatur för cirka 15 miljoner år sedan.

– Det är utmärkta förhållanden för att evolutionen ska hinna hitta på något, säger Michael Axelsson.

Trögflytande blod
Vid kyla blir de flesta vätskor mer trögflytande, det gäller även blod. Fiskarna som lever i Antarktis har därför relativt trögflytande blod. Det blir tungt för hjärtat att pumpa runt, belastningen blir hög. Hur har då evolutionen sett till att fiskarna kan lösa det här?

Blod består av plasma och blodkroppar och det är främst blodkropparna som gör blodet mer trögflytande. Samma problem får idrottsmän som bloddopar sig: blodet kan transportera mer syre, men det blir tjockare och belastningen på hjärtat blir större.

– En av de fiskarter som vi studerar, Pagothenia borchgrevinki, har en extrem förmåga att ”gömma undan” röda blodkroppar i mjälten när de vilar. De kan halvera andelen blodkroppar i blodet, säger Michael Axelsson.

Det gör blodet tunnare och minskar belastningen på hjärtat.

– Vi tror att denna extrema förmåga till förändring av andelen blodkroppar i blodet är en anpassning till den kalla livsmiljön.

Syresättning vid räkjakt

När det är dags att jaga en räka till lunch eller fly från en pingvin behöver musklerna mer syre och då rekryteras de röda blodkropparna ut i cirkulationen.

– Mängden röda blodceller som kan mobiliseras gör dem till världsmästare i bloddoping, säger Michael Axelsson.

Vilda djur

För att studera vilda djur behövs också etisk prövning.

Provfiske innebär att man tar upp fisk ur sjöar eller hav, undersöker dem och sedan släpper dem fria igen. Det är ett exempel på en verksamhet som klassas som djurförsök och som måste prövas av de djurförsöksetiska nämnderna. Detta görs för att undersöka fiskbeståndet.

Motsvarande undersökningar finns för andra vilda djur. Varg, björn och lodjur kan till exempel förses med sändare. Forskning på vilda djur syftar ofta till att skydda vilda hotade arter.

Tycker du att den här texten var hjälpsam och besvarade din fråga?

Relaterad läsning