Varför djurförsök?

Djurförsök

För djuren

För djurens välfärd

Medicinsk forskning bidrar till att förbättra människors hälsa så att vi lever längre, håller oss friska och känner livskvalitet i våra liv. Samma strävan finns i forskningen för djurens välfärd. Det är den främsta anledningen till att djur studeras i sådan forskning.

Forskare gör djurförsök för att vi ska förstå hur vi kan hålla djur i lantbruket på bästa sätt. Ett exempel är höns som värper ägg som vi sedan köper i affären. Forskare undersökte om det är viktigt för hönsen att ha ett rede att värpa i, kunna sitta på en sittpinne och sandbada. Olika djurförsök gjordes och de gav en samlad kunskap som faktiskt lett till att lagen ändrats. Nu måste alla höns som hålls för äggproduktion ha tillgång till rede, sand och sittpinne.

”Tack vare djurförsöken har hönsen fått det bättre så att de kan bete sig som höns gör.”

Tack vare djurförsöken har hönsen fått det bättre så att de kan bete sig som höns gör. Det är ofta målet för forskning om djurvälfärd – att djur ska få bete sig så naturligt som möjligt.

– Djurvälfärd brukar man säga handlar om hur djuren själva upplever sin situation. Forskning om djurskydd är något annat. Då tar vi fram ny kunskap om vad människor kan göra för att skydda djur så att de mår bra, berättar Linda Keeling, professor i djurskydd vid Sveriges lantbruksuniversitet som också forskar om djurvälfärd.

Onormalt beteende när de inte trivs

En annan typ av djurförsök för djurens egen skull är när forskningen hjälper oss att förstå djuren så att onormala beteenden kan undvikas. Ett problem i svinstallar, där grisarna hålls, är när grisar biter varandra i svansen. Det gör de för att de inte kunnat anpassa sig till miljön i stallet och beter sig därför onormalt. Grisar biter inte varandra i svansen om de mår bra. Både skadade grisar, som kanske fått en infektion i såret som spridit sig till ryggraden, och grisbonden, som kanske inte får betalt för grisar som inte är friska, förlorar på det onormala beteendet.

Då är det bättre att agera innan en gris börjar bita de andra. Djurförsök visar att grisar ändrar sitt ätbeteende så tidigt som nio veckor innan de börjar bitas. Den kunskapen kan bonden använda för att se varningstecken i tid och hjälpa dem som mår dåligt.

Visar hur de mår
Forskare utvecklar sätt att mäta hur djur mår. För djur kan ju inte berätta som människor kan, men de kan visa hur de mår. Två exempel på tillstånd som mäts är smärta och rädsla. Dessa tillstånd leder till beteenden som är viktiga i det vilda eftersom de ökar chanserna att överleva.

Forskare har tittat på hur djuren beter sig för att hitta pålitliga mätbara tecken, de kallas indikatorer. De kan vara att råttor rynkar på nosen när det gör ont, att djuren haltar eller kryper ihop. Indikatorerna används för att säkert veta att försöksdjur mår bra. Det är viktigt för forskare vill inte utsätta djur för onödigt lidande, men också för att resultaten ska bli tillförlitliga. Ett stressat eller deprimerat djur kan leda till missvisande forskningsresultat.

Indikatorerna används också när nya smärtstillande läkemedel ska tas fram. Då studerar forskarna  djuren för att se hur de beter sig och för att jämföra med smärtskalan som bygger på indikatorerna. Det ger dem information om hur läkemedlet fungerar. Samma smärtskala kan användas i andra sammanhang som när man ska bedöma hur djur har det på en gård eller i ett hem.

Lantbrukets djur

Hästar, höns, grisar och kor används som försöksdjur för att djuren ska må bättre och för att vi ska lära oss mer om deras beteende och hur vi ska ta hand om dem. Djuren behöver också vacciner och läkemedel, och för att utveckla det kan djuren behöva ingå i läkemedelsstudier.

Sällskapsdjur

Med hundar och katter som bor i familjer går det att göra en särskild typ av genetiska studier som bygger på blodprover vid veterinärbesök. Med hjälp av forskningen kan vi få ökad kunskap om djurens sjukdomar.

Vilda djur

För att skydda vilda, hotade arter behövs det forskning. På så sätt kan vi få mer kunskap om hur djuren lever och hur olika miljöfaktorer påverkar dem.

Hur gör djur – studier om djurs beteenden

Fiskar som är blyga

Tänk att det finns fiskar som är blyga, vildsvin som är så orädda att de bor mitt i storstaden och tänk att ingen vet varför däggdjur leker. Djurens naturliga beteenden har utvecklats genom generationer. Forskare tar reda på hur de fungerar och varför. Ny kunskap om djurs beteende kan hjälpa oss att bygga bra miljöer till djuren.

Forskarna har inte svar på alla frågor, men på många. Svaren har de fått bland annat genom att göra djurförsök för djurens skull. När de studerar djurens naturliga beteenden i djurförsök ökar vår kunskap om djur. Ju mer vi lär oss desto bättre kan vi förstå hur de fungerar och ta hänsyn till det. Ett sådant exempel är att bedriva skogsbruk i Sverige så att vi inte förstör djurens naturliga livsmiljö. Det finns många arter, till exempel vitryggig hackspett, som kanske inte kommer att överleva annars.

Som grupp och individ

Ibland är det bra att vara blyg. En blyg fisk som simmar i okända vattendrag iakttar först och agerar sedan. Det beteendet gör att de klarar sig bättre än en modig fisk. I ett mer välkänt vatten har den modiga fisken en fördel före den blyga och överlever lättare.

Det gör att bland fiskarna finns det individer med olika temperament och det gäller alla djurarter som forskare hittills har undersökt. Det är klart att en talgoxe först och främst beter sig som talgoxar gör, men bland talgoxarna finns det de som är mer tillbakadragna och de som är mer framåt. Ett djurs naturliga beteende är inte stöpt i en form utan det utvecklas hela tiden.

– Djuret är visserligen genetiskt programmerat att reagera på ett visst sätt när det händer något i omgivningen, men det anpassar sig också. Det är de djur som klarar sig bäst som för generna vidare och samtidigt utvecklar arten, förklarar Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet.

Leken är en skola

När vargen började söka sig till människorna levde de nära oss i många generationer. Det tog mer än 20 000 år innan de övergick till att bli hundar som vi idag har som husdjur. För ungefär 15 000 år sedan började människor ta kontroll över aveln och det har resulterat i hundratals hundraser – och många fler ”gatukorsningar”.

Vargen och hunden har utvecklats till två olika arter.

– Hundar har anpassat sig till människor och de är riktigt skickliga på att förstå oss. Det är bra eftersom de lever med oss, men de har tappat en del av den naturliga utvecklingen. En hund slutar inte att leka när den blir könsmogen. Det gör en varg. Man kan säga att hundar aldrig blir riktigt vuxna i huvudet, säger Per Jensen.

Leken är en skola som alla däggdjursungar går i. Under leken tränar de sig och får en bättre självkunskap, men forskarna kan ännu inte förklara varför däggdjur leker. De gör det, men varför är ett mysterium. Därför forskas det mycket om lek och också om sömn. I princip alla djurarter måste sova trots att det kan vara livsfarligt ute i naturen. Varför måste de det? Ännu ett olöst mysterium.

Naturliga beteenden

Forskare har kunnat visa hur djurs beteenden förändras av både naturliga och onaturliga orsaker genom att göra djurförsök för djurens egen skull. Forskningen hjälper oss att se sambanden och förstå orsakerna. Det gör att vi kan bli bättre på att värna om djuren så att de kan leva naturligt.

Hormoner styr djurs naturliga beteende som när de letar efter rätt partner. Hormoner kan också störa djurens naturliga beteenden som när de får i sig miljögifter. Förändringar i omgivningen påverkar direkt vilda djur och djur som människor har nära sig, både naturligt och onaturligt.

Viktiga beteenden hos djur är medfödda. De vet utan att behöva tänka efter hur en bra partner ser ut, hur man bygger ett bo och hur man tar hand om sina ungar. Och inte sällan är det hormoner som styr hur djuren beter sig.

Därför sjunger fåglar på våren

Fåglar börjar inte sjunga på våren bara för att de är glada. De gör det för att könshormonet testosteron ökar i kroppen när dagarna blir längre. Det är rätt tidpunkt för hanar att locka till sig honor. Det beror på att det är bättre att fågelungarna kläcks tidigt på sommaren så att de växer upp när det finns gott om mat, än sent på hösten när insekter dör och frukter och bär ruttnar.

För längesedan fanns det med största sannolikhet fågelhanar som lockade till sig honor sent på hösten, men fågelungarna som kläcktes då hade svårt att klara sig. Det skedde en naturlig utgallring så att fågelhanar idag sjunger på våren.

Varje djurart har en katalog av beteenden som de måste få göra för att må bra. För fåglarna är det bland annat att få sjunga, men det är inte alltid som människor tar hänsyn till djurs behov.

Miljögifter stör djurens beteende

Forskare har studerat hur djurs beteenden störs när de inte kan vara naturliga. Ett exempel är grisar som föds upp i svinstallar för köttproduktion. När suggorna blir dräktiga behöver de få bygga ett bo innan de föder sina ungar. Om de inte får det blir de stressade och sjuka.

Giftiga ämnen i miljön är ofta resultat av människan och de påverkar djurens beteenden. Det kommer fler och fler bevis på att miljögifter och hormonstörande ämnen kan ha dramatiska effekter på djurs beteenden och hälsa. Att studera det här är ett nytt forskningsområde.

Det finns djurförsök som visar att råttor som fått i sig miljögiftet DDT (ett insektsgift som förr användes flitigt i jordbruket) ändrar sitt födobeteende. Beteendet förändrades inte bara hos råttorna som ätit förgiftad mat utan också hos deras barn, barnbarn och till och med barnbarnsbarnen, trots att de aldrig varit nära DDT. Råttorna som åt DDT blev också sjuka. De fick bland annat njursjukdomar och blev feta, och som en följd av det ökade riskerna för att de skulle utveckla diabetes.

Tycker du att den här texten var hjälpsam och besvarade din fråga?