Vad är djurförsök?
Djurförsök
Här kan du läsa om djurförsök. Hur djuren tas om hand, vilka djur som används och vilka som utför djurförsök.

Djurförsök i historien

Människan har forskat på djur i hundratals år. Pavlovs hundar och rymdhunden Laika är välkända exempel. Idag står jakten på alternativa metoder högt på dagordningen.

Människan har försökt förstå livets hemligheter genom att titta på djuren i hundratals år. Men det var först under 1700-talet, när forskarna började experimentera på allvar, som djur blev en vanlig del av laboratorieutrustningen.

Några av dem har blivit berömda som symboler för viktiga principer. Till exempel de grodor vars ben italienaren Luigi Galvani på 1790-talet använde för att visa att kroppens muskler reagerade på elektriska impulser. Eller Pavlovs hundar som dreglade när han ringde i klockan samtidigt som det var matdags, och visade hur reflexer kunde tränas in.

Försöksdjur i rymden

Några av försöksdjuren har till och med blivit kända namn. Till exempel den sovjetiska rymdhunden Laika, som färdades ombord på Sputnik 2 1957. Eller de amerikanska apor som röjde vägen för de första astronauterna. Schimpansen Enos gjorde två varv runt jorden 1961, plockades upp ur havet efter landning och lär ha rusat omkring på räddningsfartygets däck och entusiastiskt skakat hand med besättningen. Sant eller inte, Enos flygning visade att det var ofarligt för John Glenn att tre månader senare flyga i en bana runt jorden som första människa.

Men de allra flesta djur som använts i vetenskapligt syfte är helt anonyma. Oräkneliga är de möss, kaniner, råttor, marsvin, hundar, katter och andra smådjur som genom åren framlevt sina korta liv i laboratoriernas djuravdelningar.

Önskan att minska djurförsöken

Idag finns en stark önskan att minska de miljontals djurförsök som görs varje år. Dels finns det ett politiskt tryck. Många frågar sig om djurförsök alltid är etiskt försvarbara. Men inte minst forskarna själva driver på för att hitta nya sätt att arbeta för att man inte ska behöva använda fler djur än nödvändigt. Ingen forskare vill utsätta djur för lidande i onödan, och ett viktigt skäl är dessutom att djurförsök ofta både är dyra och tidskrävande.

”Knockout-mus” en av favoriterna

Möss och råttor har länge varit forskarnas favoriter i djurvärlden, och de är fortfarande populära. Särskilt vanligt har det blivit att använda så kallade ”knockout-möss”. Knockoutteknik innebär att någon av musens gener stängs av. På det viset går det att se vad just den genen har för inverkan på djurets utveckling och hälsa.

Fisk, flugor och maskar allt vanligare

Men det blir allt vanligare att man börjar arbeta med mindre och enklare djur. Bananflugan är ett klassiskt försöksdjur inom genforskningen sedan början av 1900-talet. Rundmasken C. Elegans har kommit starkt under senare år. Och idag är fiskar av olika slag vanligare som laboratoriedjur.

Djurförsök har lagt grunden för många Nobelpris

Djurförsök har varit avgörande för många av de medicinska forskningsgenombrott som lett till Nobelpris. Här ger vi några exempel.

Penicillin som dödar bakterier är en av vår tids stora medicinska framgångar. Det innebär att vi idag kan behandla infektioner som tidigare var dödliga och en stor del av vår moderna sjukvård skulle inte vara möjlig utan penicillin och andra antibiotika. Alexander Fleming upptäckte penicillinet av en slump när han odlade bakterier och det samtidigt bildades mögel i odlingen som slog ut bakterierna. Han testade att ge detta penicillin till möss och såg att djuren tålde det. Flera år senare tog två andra forskare, Howard Florey och Ernst Chain, kunskapen vidare. De gav möss dödligt höga doser av bakterier och hälften av mössen fick också penicillin. Det visade sig att de som fått penicillin överlevde infektionen medan de andra djuren dog. Försöken ledde till att penicillin började masstillverkas och användas av människor. Och forskarna belönades med Nobelpriset i medicin 1945.

”…en oerhört omvälvande upptäckt”

Det här är ett av de allra viktigaste Nobelprisen i medicin menar Nobelexperten Gustav Källstrand, doktor i idéhistoria och programredaktör vid Nobelmuseet. Men han lyfter också fram ytterligare ett Nobelpris som särskilt betydelsefullt. Det gäller upptäckten av insulin som gav forskarna Frederick G. Banting och John Macleod Nobelpriset 1923.

­– Deras experiment på hundar visade att djur som inte hade en fungerande bukspottkörtel fick diabetes. När de sedan gav hundarna ett extrakt som innehöll insulin blev djuren friska igen. Det är en oerhört omvälvande upptäckt som innebär att en sjukdom som är hundra procent dödlig hos människa plötsligt kunde behandlas, berättar Gustav Källstrand.

Djurs beteenden och reaktioner

Hundar har varit viktiga för fler Nobelpris. Pavlovs hundar är ett väletablerat begrepp inom beteendevetenskap som handlar om hur kroppen reagerar på vissa stimuli. Forskaren Ivan Pavlov ringde i en klocka innan han gav hundarna mat och när det upprepades kom hundarna att utsöndra saliv vid ljudet av klockan oavsett om de därefter fick mat eller inte. Men det var inte för det experimentet som Pavlov fick Nobelpriset i medicin 1904 utan för sin forskning om hur matsmältningssystemet är uppbyggt.

Forskarna  John O’Keefe, May-Britt Moser och Edvard Moser bedrev också beteendestudier med hjälp av djur. De utgick från hur råttor rör sig i labyrinter och studerade hur nervceller reagerar på och anpassar sig efter förhållandena i miljön. Forskningen beskriver hur hjärnans GPS är uppbyggd och forskarna belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014.

Schematisk bild av navigationssystemet hos råtta.

Nervceller i en del av hjärnan aktiveras varje gång råttan passerar vissa punkter i rummet. Punkterna bildar tillsammans ett sexkantigt mönster, och cellerna kallas rutnätsceller (grid cells). Tillsammans bildar rutnätscellerna ett koordinatsystem som möjliggör navigation. Nobelpriset 2014.
Illustration: Copyright Nobelkommittén för fysiologi eller medicin. Illustratör: Mattias Karlén.

Mus med knockade gener

Ett Nobelpris som verkligen har med djurförsök att göra är förstås priset till forskarna bakom knockoutmusen.

– Möss är viktiga försöksdjur för många av Nobelprisen, men det här sticker ut eftersom det belönar själva metodiken för att göra forskningen, säger Gustav Källstrand.

Metoden handlar om att slå ut en gen hos ett djur för att kunna se vad den genen betyder för olika kroppsfunktioner eller sjukdomar. Mario Capecchi, Martin Evans och Oliver Smithies fick Nobelpriset 2007 för metoden som har fått väldigt stor användning inom många biomedicinska områden.

Cancerforskning med djur

Cancer är ett av mänsklighetens stora hälsoproblem och ett antal Nobelpris belönar upptäckter som har med cancer att göra. År 2018 fick James P. Allison and Tasuku Honjo Nobelpriset för sina upptäckter om cancerbehandling som hämmar immunförsvarets bromsmekanismer. Metoden testades på möss med cancer.

– Det här var kulmen på en utveckling som ledde till dagens immunterapier mot cancer. Det utgör en helt ny behandlingsprincip för cancer vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika, säger Gustav Källstrand.

I mer än hundra år

År 2020 belönas Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice med Nobelpriset för upptäckten av hepatit C-viruset. Hepatit C är ett virus som kan orsaka leverskador och levercancer och som är ett stort globalt hälsoproblem. Förutom människor är schimpanser det enda djur där viruset kan föröka sig. Studier med hjälp av schimpanser har därför varit viktiga för upptäckterna som lett fram till att det nu finns botande läkemedel mot den kroniska infektionen.

– Nobelpriset i fysiologi eller medicin har delats ut i mer än hundra år och väldigt många av dessa priser bygger på någon form av forskning på djur, summerar Gustav Källstrand.

Tips!

Karin Nordin

Tycker du att den här texten var hjälpsam och besvarade din fråga?

Relaterad läsning