Vad är djurförsök?

Djurförsök
Här kan du läsa om djurförsök. Hur djuren tas om hand, vilka djur som används och vilka som utför djurförsök.

Djuren

Hur många djur?

I Sverige används främst fiskar, möss och råttor som försöksdjur. Enligt den europeiska definitionen av djurförsök användes 350 000 djur i Sverige år 2016.

Svensk och europeisk definition av vad som är ett försöksdjur skiljer sig åt. Enligt den europeiska definitionen är ett försöksdjur ett djur som utsätts för ett ingrepp. Den svenska definitionen av försöksdjur baseras på syftet med försöket och räknar in många fler djur i begreppet än vad den europeiska definitionen gör, till exempel djur i beteendestudier. Utöver den europeiska definitionen användes drygt 6 679 000 djur i Sverige år 2016 och 99 procent av dem är fiskar. Den största delen av dessa utgörs av provfisk, vilket görs för att bedöma fiskbestånden i vattendragen.

I statistiken räknas ryggradsdjur och bläckfisk.

Ungefär lika många djur varje år

Under 2016 användes cirka 350 000 försöksdjur i Sverige enligt den europeiska definitionen, vissa användes i mer än ett försök. Det är cirka 92 000 djur fler än året innan.

– Det är en ganska stor ökning. Men vi ser att det kan variera såhär mellan åren och det kan räcka med att det görs några forskningsstudier extra där det används många djur och då blir det sådana skillnader. Åren 2009­–2010 var det ungefär på samma nivåer, säger Per E Ljung, handläggare på Jordbruksverket som är den myndighet som varje år sammanställer statistiken.

Mus är det vanligaste försöksdjuret enligt EU-definitionen. Tre fjärdedelar av alla försöksdjur är möss och möss är vanliga i försök med genförändrade djur, så kallade transgena djur. Råttor har under lång tid varit det näst vanligaste försöksdjuret men där har användningen minskat något. Under 2016 var sex procent av försöksdjuren råttor. Zebrafisken har däremot blivit vanligare och utgör nu sju procent enligt EU-definitionen.

– Det är lättare att hålla fisk än råttor så det kan nog vara en ekonomisk fråga att man väljer att forska på zebrafisk. Ju mer ett djur används i forskning, desto mer information får vi om hur det fungerar och det gör också att det blir mer och mer attraktivt som modell.

Under 2016 användes 38 apor enligt EU-definitionen i Sverige vilket kan jämföras med åtta apor under föregående år. Det handlar om krabb- och rhesusmakaker och alla 38 aporna är födda i fångenskap i Asien och användes för första gången i försök. Forskarna har i efterhand skattat försökens svårhetsgrad till måttlig vilket är en bedömning av djurens lidande.

Djurens lidande räknas

Mer detaljerad statistik kring svårhetsgraden är något som är nytt i de data som Jordbruksverket presenterar för 2016. Forskaren ska själv bedöma försöket i efterhand och ange om svårhetsgraden varit ringa, måttlig, avsevärd eller terminal där det sista betyder att djuret sövts, genomgått försök och därefter avlivats utan att först ha vaknat.

– Svårhetsgraden är viktig att veta eftersom djurens lidande är centralt. Tidigare har vi bara redovisat svårhetsgraden på ett övergripande sätt, säger Per E Ljung.

Nio av tio försökdjur i Sverige används på högskola, universitet och i landsting. Industrin står för tio procent av användningen. Drygt 40 procent av djuren används i Stockholms djurförsöksetiska nämnds upptagningsområde.

Antal försöksdjursanvändningar i Sverige 2016 utöver EU:s definition

  • Mus: 44 123
  • Råtta: 5 851
  • Marsvin: 16
  • Övriga gnagare: 674
  • Kanin: 69
  • Hund: 19
  • Tamiller: 56
  • Övriga rovdjur: 4
  • Hästar, åsnor: 200
  • Svin: 5 342
  • Får: 199
  • Nötkreatur: 1 349
  • Människoapor: 12
  • Övriga däggdjur: 173
  • Tamhöns: 11 130
  • Övriga fåglar: 658
  • Kräldjur: 8
  • Groddjur: 195
  • Zebrafisk: 2 273
  • Övriga fiskar: 6 602 330
  • Bläckfiskar: 4 796

Vilka djur och varför?

Så väljer forskaren djur

Många olika djurslag används inom forskningen, till exempel möss och kaniner, hundar, illrar och fiskar. Det är ofta en kombination av orsaker som avgör vilka djurslag som forskare väljer för olika undersökningar:

  • vilken forskning som tidigare har gjorts med djurslaget
  • vetenskaplig relevans
  • tillgänglighet
  • vad som är praktiskt genomförbart

Forskaren måste motivera varför hon eller han väljer en viss djurart i ansökningen som skickas till den djurförsöksetiska nämnden.

Ett läkemedel som ska användas av människor måste vara testat på minst två olika djurslag. Det är ett krav från de myndigheter som hanterar reglerna kring läkemedelsutveckling. Anledningen är att ett läkemedel kan ha olika effekt i olika djurslag.

Likhet med människan avgörande  

Om syftet är att använda djuren som modell för en funktion eller en sjukdom som drabbar människan kan det vara lämpligt att välja ett djur som liknar människan i det avseendet.

Grisens hjärtkärlsystem är till exempel i många avseenden mer likt människans än vad hundens är. Det innebär att man kan studera hjärtinfarkter på gris på ett mycket bättre sätt än på hundar.

Råttor populära av tradition

Ganska ofta styrs valet av djurslag av tradition och vana. Om det tidigare har forskats mycket på ett djurslag finns det stor kunskap och erfarenhet om hur djurslaget fungerar och vilka värden som är normala för djuret.

Det underlättar för forskaren att dra slutsatser i en ny undersökning. Det här är en av anledningarna till att vissa djurslag, bland annat råttor, har blivit mer populära som försöksdjur.

Ekonomi bestämmer vilket djur

I många fall avgör kostnaden vilka djurslag som går att använda. Möss är till exempel billigare att sköta än större djur. Ibland behöver forskarna använda djur av en viss storlek. När kirurger ska träna på hjärtoperationer kan det underlätta om djurets hjärta är ungefär lika stort som människans.

Å andra sidan kan det vara svårt att använda ett stort försöksdjur om man till exempel ska testa ett helt nytt läkemedel. I början av läkemedelsutvecklingen har forskarna oftast mycket liten mängd av ett sådant läkemedel och det skulle inte räcka att ge till stora djur. Dessutom kan läkemedlet vara dyrt och det blir billigare att ge till djur av mindre storlek, då det krävs en mindre mängd läkemedel.

Försök för djurens skull

En hel del djurförsök görs för djurartens egen skull. Då handlar det framför allt om sällskapsdjur och djur som används i lantbruket. Där kan forskningen på djur ge resultat som kan användas i vården och skötseln av andra djur inom samma art.

Hästar, höns och kor används till exempel som försöksdjur för att djuren ska må bättre och för att vi ska lära oss mer om deras beteende och hur vi ska ta hand om dem. Djuren behöver också vacciner eller läkemedel för att förebygga eller bota sjukdom.

Många djur i lantbruk används för livsmedelsproduktion och det är därför viktigt att ta reda på hur fort läkemedlen lämnar kroppen så att man får fram livsmedel som är säkra för människor att äta.

Sällskapsdjur i forskningen

Hundar och katter som bor i familjer kan också vara med i studier. Det blir forskning som gynnar både djuren och människorna.

Musen är det vanligaste försöksdjuret bland däggdjuren och ganska ofta handlar det om försök där man vill se vilken funktion en viss gen har. Men med hundar och katter som bor i familjer går det att göra en helt annan typ av genetiska studier.

– Katter och framför allt hundar lever i samma miljö som människor och de utvecklar samma sjukdomar som vi. Med forskningen kan vi få förståelse för både hundens och människans sjukdomar på samma gång, säger Jens Häggström, veterinär och professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Jens HŠäggstršöm och Ebba. Foto Malin Rudblom.

Jens HŠäggström och Ebba. Foto Malin Rudblom.

Hunden och människan delar sjukdomar

Det kallas komparativa studier och han ger flera exempel på sjukdomar som hundar och människor delar, bland annat bröstcancer, diabetes och olika hjärtsjukdomar. För lite mer än hundra år sedan började man avla fram hundraser med olika utseende och genetiska egenskaper. Men aveln innebar också att vissa raser fick vissa sjukdomar. Jens Häggström har till exempel forskat på Cavalier king charles spaniel, en hundras som drabbas av en hjärtklaffsjukdom vid relativt låg ålder. Hos katter av rasen Maine coon har han studerat problem med förtjockad hjärtmuskel.

– Den variation som vi ser hos hundar och även hos katter kan ge ny information om sjukdomar. Vi kan leta efter anlagen för sjukdom hos de raser som är drabbade. Eftersom hundar och katter inom samma ras är mycket närbesläktade, är det lättare att hitta förändringar i arvsmassan, innan vi går vidare till studier av människan.

”De super inte och röker inte”

Många gånger är flera gener involverade i en sjukdom. Det kan vara olika gener hos olika raser och miljön kan också påverka till viss grad. Komplexiteten är ändå mindre hos hundar och katter än hos människor. Jämfört med människa har dessa djur också mycket kortare generationstid. Det gör det enklare att följa genomslaget av en genetisk förändring eftersom det snabbt blir nya kullar. Jens Häggström menar dessutom att det finns ytterligare en fördel med att studera sällskapsdjur.

– De super inte och röker inte som människor gör. Det innebär att vi inte behöver vara lika uppmärksamma på effekterna av sådana vanor som när vi studerar människan.

Viktigt med blodprov

Forskningen bygger alltså på kunskaper om hundar och katter med spontant uppkomna sjukdomar. Det som behövs är framför allt att få in blodprover, både från friska och sjuka djur.

– Det skulle aldrig fungera utan rasklubbarnas arbete och engagerade uppfödare som hjälper till att söka upp sjuka och friska hundar och katter för blodprovstagning. Den här forskningen är helt beroende av att djurägare intresserar sig och kommer med sina djur.

Forskarna jämför sedan gener hos djur som har en viss sjukdom med gener hos friska djur av samma ras. Med molekylärgenetiska verktyg blir det möjligt att hitta de gener som kan vara inblandade i sjukdom.

Måste söka dispens för familjedjur

Hundarna som ingår i projekten är helt vanliga familjehundar, inte alls uppfödda i forskningssyfte. Men enligt den gällande lagstiftningen blir dessa djur försöksdjur när man använder deras blod i forskningen. Det är enligt Jens Häggström något som leder tankarna fel.

– Djurskyddslagen är skriven för att gälla laboratoriedjur, det vill säga djur som är menade att användas i laboratorieförsök. Det gör att terminologin blir helt absurd för privatägda hundar och katter. Laboratoriedjur ska rätteligen vara destinationsuppfödda, det vill säga uppfödda för forskningsändamål. De ska hanteras och förvaras i lokaler som är acceptabla ur djurskyddssynpunkt och det ska enligt lagen finnas en föreståndare som har ansvaret för dem. Denna lag är emellertid svår att uppfylla för privatägda husdjur.

Förutom godkännande från en djurförsöksetisk nämnd måste han och hans kollegor därför söka dispens från djurskyddslagen när de ska forska på familjedjur. Han tror att detta kommer att bli ännu vanligare i framtiden. Det är på senare år man har börjat förstå hur mycket värdefull information det går att få från sällskapsdjuren.

Film om hundforskare

Kerstin Lindblad-Toh kartlägger arvsmassan hos hundar för att hitta specifika sjukdomsgener.

Provfiske

Provfiske kallas det fiske där man fångar fisk med standardiserade metoder för att bedöma fiskbestånden i våra svenska vatten.

De fiskar som man fångar i denna verksamhet  faller in under djurskyddslagens definition i Sverige och ska därför räknas som försöksdjur. Konsekvensen av detta blir en stor ökning i det totala antalet försöksdjur. Provfisket står för det största antalet försöksdjur i Sverige. I den europeiska definitionen av försöksdjur räknas inte provfiske.

Krav på att provfiske utförs finns exempelvis i olika EU-direktiv, men provfiske sker också på uppdrag av EU-kommissionen och för att ge underlag till Internationella Havsforskningsrådets rapporter. Detta provfiske bedrivs främst av Kustlaboratoriet, SLU och Havsfiskelaboratoriet, SLU. Provfiske görs även i sötvatten av bland annat SLU, länsstyrelserna, kommuner och fiskevårdsområdesföreningar.

Vilda djur

För att studera vilda djur behövs också etisk prövning.

Undersökningar som motsvarar provfiske finns för andra vilda djur. Varg, björn och lodjur kan till exempel förses med sändare. Forskning på vilda djur syftar ofta till att skydda vilda hotade arter.

Tycker du att den här texten var hjälpsam och besvarade din fråga?

Relaterad läsning