Delningar
Senast uppdaterad 2019-10-05

Textformat: Etiska förhållningssätt

Texten nedan finns även i en presentation med illustrationer. Klicka här för att ta del av informationen med bilder.

Att ta ställning till djurförsök är inte enkelt. Vilka moraliska skillnader finns det mellan människor och djur? Vilka rättigheter har djuren? För att kunna besvara sådana frågor kan det behövas etisk vägledning.

Genom tiderna har människans förhållande till djuren varit en viktig fråga bland tänkare och filosofer. Utifrån de filosofiska skolorna går det att urskilja fem olika etiska förhållningssätt: Pliktetik, Rättighetsetik, Nyttoetik, Kontraktsetik samt Respekt för naturen.

Nyttoetik

”Vid prövningen av ett ärende skall nämnden väga försökets betydelse mot lidandet för djuret.”
Djurskyddslagen

Nyttoetiken, eller utilitarismen som den också kallas, utgår från principen att vi ska handla på ett sätt så att det sammanlagda välbefinnandet hos alla kännande varelser blir så stort som möjligt. Det kan låta självklart, men är inte lika enkelt i praktiken.

Till skillnad från rättighetsetikerna talar inte nyttoetikerna om några absoluta rättigheter för individen. Om nyttan för flertalet är tillräckligt stor kan en individ eller en minoritets möjligheter till välbehag inskränkas. En nyttoetiker talar därför inte bara om rätt och fel utan också om vad som är bättre eller sämre. Om man kan ge tusentals individer ett bättre liv genom att utsätta ett mindre antal individer för obehag kan det vara befogat. Men en handling är endast moraliskt acceptabel om det inte finns någon annan handling som kan leda till en större summa av välbefinnande.

Nyttoetiska resonemang är vanliga i debatten om djurförsök. I den ena vågskålen ligger det sammanlagda välbehag som försöken kan leda till medan i den andra ligger det sammanlagda obehag som djuren utsätts för. Vid etiska prövningar av djurförsök är det därför ofta nyttoetiska argument som används.

Kontraktsetik

”Allmänheten ser också djurförsök som en etisk fråga. Därför bör djuren alltid behandlas som kännande varelser och deras användning i vetenskapliga försök bör begränsas till områden som för forskningen framåt och som i slutändan främjar människors eller djurs hälsa eller miljön.”
EU:s direktiv

Det finns ingen objektiv moral, etiken utgår istället från överenskommelser mellan förnuftiga individer. Det är utgångspunkten i det kontraktsetiska förhållningssättet.

Vi människor är i grunden egoistiska. Vi strävar alla efter att tillfredsställa våra egna behov och intressen. Men ibland behöver vi samarbeta med andra för att kunna göra det. Därför kan vi genom fri vilja upprätta ömsesidiga kontrakt för att reglera vad som gäller i olika situationer. Vi styr alltså själva över vad som är moraliskt rätt och fel.

Kontrakten behöver inte vara nedskrivna utan kan ofta vara underförstådda genom folks beteende. Om en av personerna bryter mot kontraktet har hon ställt sig utanför moralen och har inte längre rätt att ta del av kontraktets fördelar.

Till skillnad från människor kan djur inte upprätta sådana överenskommelser och inbegrips därför inte i moralen. Ett djur har alltså inga medfödda rättigheter. Däremot kan vi människor upprätta kontrakt med etiska skyldigheter till djur.

För en person med ett kontraktsetiskt förhållningssätt är inte djurförsök något problem i sig. Det är först när allmänheten reagerar negativt på försöken som de blir etiskt problematiska. Eftersom de flesta har svårare att acceptera försök på apor, katter och hundar undviks dessa, medan möss och råttor är lättare att få acceptans för bland allmänheten.

Rättighetsetik

”Djur är liksom människor kännande varelser med intressen och behov som måste tillgodoses.”
Djurens rätt 

Rättighetsetiken utgår från att alla individer har vissa rättigheter som är okränkbara. Dessa rättigheter existerar oberoende av individen. Vilka dessa rättigheter är råder det delade meningar om.

Den mest radikala ståndpunkten är att djur har samma rättigheter som människor. Naturligtvis utesluter det en del rättigheter som är unika för människan som exempelvis yttrandefrihet. Däremot medför det att människor inte har rätt att döda djur eller använda dem i experiment som inte skulle kunna utföras på människor.

I den andra extrema änden av skalan tillerkänns djur inga rättigheter alls.

Enligt en mellanposition har djur rätten att behandlas med respekt eller hänsyn. Det innebär alltså att det är möjligt att utföra djurförsök så länge som försöksdjuren lever ett värdigt liv och inte utsätts för onödigt lidande.

Pliktetik

”Du skall icke dräpa.”
Gamla Testamentet

Pliktetiken utgår från att vi människor har vissa moraliska plikter vi ska hålla oss till. Det yttrar sig i listor med handlingar som är absolut förbjudna. Inom många religioner är det vanligt med sådana regler.

Tio guds bud är ett typexempel på en sådan lista. Där står det att du icke skall dräpa. Med det menas att det under inga omständigheter kan vara moraliskt rätt att döda.

Pliktetiska argument grundar sig ofta på ett antagande som är svårt att motivera på ett sätt som går att utvärdera kritiskt. Varför är det fel att dräpa? Jo, eftersom gud har sagt det. Eller att det bara är på det viset.

Pliktetiken står i motsats till nyttoetiken eftersom den inte tar hänsyn till vilka konsekvenser en handling har. Det som är orätt i sig kan alltså inte rättfärdigas av att handlingens konsekvenser är goda. Pliktetiken kan på det sättet användas med helt olika ingångar. En person kan hävda att det alltid är fel att åsamka en annan varelse lidande för egen vinnings skull. Medan en annan kan hävda att gud har skapat människan till att härska över djuren på jorden och därmed fått den moraliska rätten att använda djur för sitt eget intresse.

Respekt för naturen

”Alla arter har rätt att leva vidare på jorden. Vi har ett ansvar att förvalta den biologiska mångfalden och lämna den vidare till kommande generationer.”
Artdatabanken

Respekt för naturen skiljer ut sig från de övriga förhållningssätten på flera sätt. Istället för att utgå från enskilda individer handlar det om att se helheten.

Vi människor är en del av naturen och det ligger på vårt ansvar att skydda de arter och ekosystem som finns här. Biologisk mångfald är därför ett centralt begrepp inom det här förhållningssättet. Om en art utrotas från jorden är det inte enbart en förlust av resurser eller minskning av mångfald. Arten i sig själv representerar ett värde som går förlorat för all framtid.

Respekt är ett annat centralt begrepp inom det här synsättet. Vi människor ska acceptera naturen som den är och bör inte mixtra med dess genetiska strukturer. Eftersom individen inte är i centrum är djurförsök etiskt försvarbart så länge djuren behandlas med respekt, det inte påverkar artens fortlevnad eller någon genmanipulation ingår i försöken.

Tycker du att den här texten var hjälpsam och besvarade din fråga?