Logotyp Curie

Mus

Musen är det vanligaste däggdjuret bland försöksdjuren och användningen har ökat sedan genmodifieringstekniker uppfanns.

Mus som hålls varsamt av händer i blå handskar.

Mus. Foto: Göteborgs universitet

Genmodifieringstekniker gör det möjligt för forskare att påverka en specifik gen och att kontrollera hur det förändrar olika funktioner, celler eller organsystem i kroppen. Musen kan därför användas som modell för många olika sjukdomar och för grundläggande forskning om olika geners betydelse. Hela musens genuppsättning är kartlagd.

För att kunna undersöka en viss process behövs ofta ett större antal djur. När en gen har förändrats hos en mus måste man därför gå vidare och avla fram fler djur med den särskilda genförändringen.

Kort generationstid

En fördel med musen är att den snabbt kan bli dräktig igen efter att ha fött en kull. Redan tre-fyra veckor efter en förlossning är det möjligt för musen att föda nya ungar.

Men det är vanligt att man låter det gå lite längre tid än så mellan generationerna, så att honan får ett uppehåll mellan kullarna. Ett längre uppehåll leder i sin tur ofta till större kullar.

Den korta generationstiden gör att det är billigare att använda möss än många andra försöksdjur. Eftersom de är små i storlek blir också utrymmes- och foderkostnader lägre än för andra djur.

Tumörer studeras på möss

Musen har länge varit ett viktigt försöksdjur inom tumörforskning. Det beror bland annat på att man har avlat fram möss som saknar immunförsvar. När möss av den typen utsätts för främmande ämnen, till exempel cancerceller, stöter deras kropp inte bort dem. Då kan man studera tumörens känslighet för olika läkemedel.

https://djurforsok.info/929.html