Varför djurförsök?

Djurförsök

För människan

Läkemedel – från idé till produkt

Läkemedelsforskningen letar efter sätt att använda forskningsresultat för att behandla och bota sjukdomar. Processen startar med grundforskningen som bas.

Att forska fram ett läkemedel, från idé till färdig produkt, tar idag omkring tio till femton år. Djurförsök behövs för att vetenskapligt verifiera effekten av ett nytt läkemedel. Enligt svensk lag krävs det djurförsök innan ett nytt läkemedel får prövas på människa.

Riktar in sig på receptorer
Människan består av flera hundra tusen miljarder celler. På cellytan sitter olika mottagarmolekyler, receptorer, som tar emot signaler. Receptorerna består av proteiner som styr cellen. När man blir sjuk beror det många gånger på att proteiner inte fungerar som de ska.

Läkemedelsforskarens arbete utgår ofta från att identifiera ett speciellt protein som är kopplat till en viss sjukdom. Ett läkemedel börjar sedan ta form när forskaren letar vidare efter molekyler som kan blockera eller förstärka proteinets signaler.

Letar efter substanser
Likt guldgrävaren som vaskar fram sitt guld, letar läkemedelsforskaren efter den kemiska molekyl, den antikropp eller det hormon som kan tänkas fungera mot proteinet.

Verktygen i detta sökande är till exempel datorer och provrörssystem; modeller som beräknar eller liknar delar av biologiska system. Man gör även tester på celler från djur eller människa, på vävnadskulturer och tester på enskilda organ.

När en ny läkemedelsmolekyl klarat av den grundläggande granskningen, görs tester i levande djur. De utgör biologiskt fungerande system med alla de komplicerade signalvägar som krävs för att en levande kropp ska fungera.

Söker efter alternativ
Idag finns det inte alternativa metoder som kan ersätta försök på en hel kropp. Intensiv forskning pågår för att förfina, minska och ersätta användningen av djur i forskning. Detta kallas 3R, efter engelskans refine, reduce och replace. Lär mer om det här.

”Intensiv forskning pågår för att förfina, minska och ersätta användningen av djur i forskning.”

Intensiv forskning pågår för att förfina, minska och ersätta användningen av djur i forskning. De vanligaste försöksdjuren inom läkemedelsforskningen är mus och råtta. Ett skäl till att mus blivit allt vanligare är att musen tidigt började användas som modelldjur och att det finns stor kunskap om hur man till exempel skapar genetiska förändringar.

Test på djur före människor

För att upptäcka skadliga effekter av läkemedel som ges under lång tid, görs tester där djuret exponeras för substansen under hela sin livstid. Då kan man till exempel undersöka om läkemedlet ger ökad risk för cancer.

Det är också viktigt att veta om ett nytt läkemedel kan vara skadligt för gravida kvinnor och deras foster. Man testar då dräktiga råtthonor för att se till att deras ungar inte tar skada. Dessa olika säkerhetstester på djur är den sista anhalten innan ett läkemedel kan godkännas för prövning på friska, frivilliga människor.

När det gäller till exempel Alzheimers sjukdom, tuberkulos, hiv/aids, galna ko-sjukan, malaria och ebola är gnagare och hundar inte tillräckligt lika människan. För att få fram läkemedel och vacciner mot dessa sjukdomar krävs försök på apor.

Förstå hur kroppen fungerar

Medicinsk grundforskning går ut på att förstå hur människokroppen fungerar i friskt och sjukt tillstånd. Genom att undersöka olika biologiska processer, försöker forskarna begripa mekanismerna bakom dessa processer och deras koppling till sjukdom.

Målet med den medicinska forskningen är att identifiera sjukdomsmekanismer för att kunna förhindra och behandla sjukdomar och annat lidande.

Beroende på frågeställningen arbetar forskarna med olika modeller som kan vara allt från cell- och vävnadsodlingar från människor och djur, molekylärbiologiska studier, till datasimuleringar.

På lång sikt kan det kanske också bli möjligt att bygga upp ett fungerande organ, till exempel ett pumpande hjärta.

Musen vanligaste försöksdjuret

Studier på djur är en nödvändig källa till nya kunskaper, både om allmänna biologiska mekanismer och om sjukdomsmekanismer.

Komplexa studier, där det krävs kunskaper om hur en mängd olika organ samverkar och kommunicerar med varandra i en levande organism, går inte att göra på annat sätt än i djur och människa.

Nästan alla av människans gener finns också hos musen. Detta i kombination med att stor kunskap finns för att till exempel skapa genetiska förändringar just i möss har gjort att musen därför är det vanligaste försöksdjuret inom medicinsk forskning. Även andra smågnagare som råtta används mycket.

Genetiska studier är idag ett av de mest kraftfulla verktygen för att förstå mekanismerna bakom sjukdomar.

Gener slås av och på
Oftast används genförändrade, så kallade transgena djur. Transgentekniken gör det möjligt att studera en eller flera geners betydelse för en hel organism.

En transgen mus kan tas fram med olika metoder. Man kan lägga till en gen i musens arvsmassa, eller slå ut funktionen hos en eller flera av musens normala gener. Denna metod kallas knockout-metoden.

Olika ingångar för djurförsök

De medicinska djurförsöken kan ha olika ingångar. En väg är genetisk kartläggning av patienter. Den leder fram till en hypotes om en riskgen för en viss sjukdom. Så var fallet då forskare identifierade bröstcancergenen BRCA1. Med hjälp av studier i en transgen mus, som antingen fått ett överskott av motsvarande gen eller där man tagit bort riskgenen, går det att via organ- och cellstudier specialstudera genens koppling till sjukdomen.

I andra studier undersöker forskaren först en gen och dess funktion i djuret. Hen försöker sedan kontrollera om en motsvarande gen hos människa har en liknande funktion och kanske kan vara knuten till en sjukdom.

En tredje variant kan vara rent grundläggande forskning där syftet kan vara att specialstudera en process i kroppen för att kartlägga hur den går till i detalj. Kunskapen från sådana studier kan ge oväntade möjligheter för utveckling av behandlingsmetoder eller läkemedel.

Ett sådant exempel är svenske Nobelpristagaren Arvid Carlssons forskning om olika receptorer på celler som senare ledde fram till att andra forskare kunde utveckla blodtrycksmedicinen Seloken. Det blockerar en viss typ av mottagarmolekyler i kroppen. Man upptäckte också användbara effekter om man istället stimulerade samma mottagarmolekyler. Detta ledde till framtagandet av astmamedicinen Bricanyl.

Forskning för att förebygga sjukdom

Att kunna förebygga sjukdomar redan innan de bryter ut är ett övergripande mål för medicinsk grundforskning. Det framhåller diabetesforskaren Holger Luthman som ser försök på djur, parallellt med studier på människor, som komplement till varandra.

”Djurförsöken ska vara etiskt riktiga och kunna ge kunskaper som inte går att få på annat sätt”

– Djurförsöken ska vara etiskt riktiga och kunna ge kunskaper som inte går att få på annat sätt, säger Holger Luthman, diabetesforskare och professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet.

Det metabola syndromet är ett samlingsnamn för riskfaktorer kopplade till ämnesomsättningen. Typ 2-diabetes är huvudkomponenten och syndromet kan leda till hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och njurskador. Tillståndet ökar kraftigt i hela världen och är starkt kopplat till viktökning och att människor motionerar mindre.

– Tack vare parallella studier på människor och på djur, har vi till exempel kunnat koppla ihop vilka gener som har med tillväxten av insulinproducerande betaceller i bukspottkörteln att göra. Om dessa upptäckter sedan är en framkomlig väg för behandling vet vi inte. Men för att få reda på det måste vi utreda de molekylära mekanismer som ligger bakom tillväxten och då är vi hänvisade till djurstudier, säger Holger Luthman.

Livsstil och sjukdom
Kopplingen mellan livsstil och sjukdom blir allt tydligare. Men det betyder inte att alla människor automatiskt ändrar sina vanor. Det är speciellt påtagligt för sjukdomar kopplade till ämnesomsättningen, så kallade metabola sjukdomar. Holger Luthman menar att det behövs mer grundforskning för att komma åt problemet.

– Kan det finnas mekanismer i hjärnan som till exempel styr viljan att avstå från dålig mat eller behovet av att röra sig mer? Här kan man spekulera i om vi kan lära oss något av djurförsök, men jag är övertygad om att även på det här planet måste försök på djur gå parallellt med studier på människor, säger han.

Förebygga sjukdomar

För närvarande finns det djurmodeller för de flesta vanliga sjukdomssymptom. Det finns djurförsök som påvisar metabola sjukdomar, inflammationssjukdomar, ångest och depression. Men inte för till exempel schizofreni. Det är svårare att skapa djurmodeller när man har att göra med högre hjärnfunktioner. Och hjärtinfarkt förekommer vanligen inte naturligt hos smådjur. Möss och råttor lever oftast inte länge nog för att utveckla tillstånd som kan leda till en infarkt.

Människor kommer alltid att bli sjuka, även om vi minskar alla riskfaktorer, men utveckling av sjukdom har mycket med tid att göra, poängterar Holger Luthman .

– Hittills har läkemedelsindustrins uppgift varit att ta fram läkemedel för de redan sjuka, medan grundforskningens huvuduppgift är att få fram så mycket kunskap att vi förstår hur man förebygger och försenar debuten av sjukdomar.

– Om vi vet vad som är farligt kan vi vidta vettiga åtgärder, inte bara med piller, utan också på ett bredare samhälleligt plan, säger Holger Luthman.

Tycker du att den här texten var hjälpsam och besvarade din fråga?