Vanliga missförstånd om djurförsök

Djurförsök
Många har åsikter om djurförsök men kunskapen om vad djurförsök egentligen innebär eller hur de regleras varierar mycket och det finns många missförstånd. Här vill vi förklara några av dem vanligaste.
Delningar
Senast uppdaterad 2015-03-13

Vanliga missförstånd om djurförsök

”Det bedrivs djurförsök även fastän det finns alternativa metoder”

Om en forskningsmetod utan försöksdjur utvecklas som ger lika bra resultat som ett djurförsök så måste den djurfria metoden användas enligt lag.

”Antalet djurförsök blir bara fler och fler”

Det stora språnget uppåt i antalet använda försöksdjur från och med 2003 och framåt förklarar Jordbruksverket i sin rapport som en ökning beroende på att märkta fiskar inkluderas i statistiken från och med detta år. Räknas märkta fiskar bort har det totala antalet försöksdjur varit relativt konstant sedan 1993.

”Smink testas jättemycket på djur”

Det stämmer inte. Sedan mars 2013 är det förbjudet med djurförsök inom kosmetikaindustrin i EU. Varken enskilda  ingredienser eller färdiga produkter får testas på djur. Förbudet gäller även hygienprodukter. Det innebär att många basprodukter som tandkräm, tvål och schampo också omfattas av förbudet. Förbudet gäller också smink som importeras. Trots att kosmetika och hygienprodukter inte får testas på djur kan produkterna ändå innehålla ingredienser som är testade på djur. Det beror på att många ingredienser även har andra användningsområden, och att de i detta sammanhang testats på djur.

”Apor används ofta i djurförsök i Sverige”

Det är i ett fåtal fall nödvändigt att använda apor i djurförsök. De används på grund av sin stora likhet med människan, med det sker bara när alternativa metoder eller andra djurarter inte kan användas.

Huvudsakligen ingår apor i forskning för att få fram vaccin mot hiv, malaria och hantavirus som t ex ebola, samt inom forskning om hjärnans sjukdomar.

”Djuren sitter i små burar och plågas i onödan”

Modern djurhållning präglas av stränga regler och strikt hygien för att skapa en skyddad miljö — för både forskare och försöksdjur.

För försöksdjuren har stora satsningar gjorts för att öka den allmänna välfärden. Det finns en stark vetenskaplig drivkraft bakom detta: ju mindre stressade djuren är, desto mer pålitliga blir de försök som genomförs. Bland annat ser man till att djuren trivs så bra som möjligt i sin burmiljö, och att de störs av människor så lite som möjligt under dagarna. Forskarnas mål är alltid att se till att djuren lider så lite som möjligt av de experiment som genomförs på dem.

Tycker du att den här texten var hjälpsam och besvarade din fråga?