Apor viktiga för hiv-forskning

Smittskyddsinstitutet, SMI, i Stockholm är den enda institutionen i Norden som har apor som försöksdjur. Därför vill många forskargrupper förlägga sina försök här, särskilt de som arbetar med hiv.

— Djurförsök på apor är särskilt känsligt ur ett etiskt perspektiv. De står ju oss människor väldigt nära, men det är just för att de är så lika oss som vi använder dem i försök, säger Mats Spångberg som är försöksdjursveterinär på SMI.

Taggtråd, stängsel och låsta dörrar är det första som möter besökaren på SMI. Härifrån övervakas läget för smittsamma sjukdomar i Sverige.
— Anledningen till de rigorösa säkerhetsåtgärderna är att vi arbetar med mycket smittsamma sjukdomar som skulle kunna orsaka stora problem om de spreds utanför huset, säger Mats Spångberg.

På SMI sker även en omfattande forskning som ofta kräver försöksdjur. Möss, råttor och kaniner används i försöken, men det som skiljer ut SMI är aporna.

— När det gäller hiv finns det inga andra djurslag som är känsliga för det här viruset. Ska vi komma någonstans inom hiv-forskningen måste vi jobba med apor. Deras immunförsvar ser likadant ut som hos oss människor, säger Mats Spångberg.

Uppfödda i fångenskap

Aporna som finns på SMI är rhesusapor och krabbmakaker. Samtliga är uppfödda i fångenskap och de allra flesta ingår i försök för att utveckla ett vaccin mot hiv.

De bor i burar, men alla har tillgång till dagsljus och de oinfekterade aporna har möjlighet att vistas i en inhägnad rastgård utomhus. På SMI arbetar även en etolog, en expert på djurens beteende, som ser till att aporna får utlopp för sina naturliga beteendebehov.

— Jag har träffat på husdjur som lider mycket mer än våra försöksdjur. Här har vi full kontroll, vi vet hur vi använder djuren, varför vi använder dem och vi har bra personal som tar hand om dem. Därför har jag inga problem med att arbeta med djurförsök, säger Mats Spångberg.

Nära kontakt med djurskötarna

Som veterinär på SMI är Mats Spångberg ytterst ansvarig för försöksdjurens hälsa. Han ser till att hälsoundersökningar sker när det behövs och arbetar mycket med förebyggande vård.

Tillsammans med forskarna lägger han upp försöksmodeller och hjälper till med de etiska ansökningarna. Han står också i daglig kontakt med djurskötarna.
— Den djurvårdande personalen är min förlängda arm. De rapporterar om det är något av djuren som uppträder avvikande eller visar sjukdomssymptom.

Varierande jobb

Mats Spångberg har alltid varit intresserad av djur, det var därför han blev veterinär. Från början var målet att arbeta på ett mer traditionellt sätt, men under utbildningen blev han intresserad av forskning.

Han började forska om sköldkörtelsjukdomar hos hundar. Senare blev han försöksdjursveterinär för ett läkemedelsföretag. Sedan 2001 har han varit veterinär på SMI och han trivs med sitt arbete.

— Det är ett omväxlande jobb. Jag arbetar nära forskarna och djurskötarna vid försöken. Men jag har också hand om kontakten utåt, med politiker, myndigheter, media och allmänhet. Den ena dagen är inte den andra lik, säger han.

Text: Karl-Johan Börjesson

Senast uppdaterad: 2008-07-15

Skriv ut

Fakta veterinär

Det är försöksdjursveterinären som är ytterst ansvarig för djurens hälsa. De kontrollerar att djurskyddslagen följs och ger råd till personal som jobbar med djurförsök.

De sätter upp en plan för förebyggande behandling, till exempel vaccinationer och avmaskning. De behandlar även djur som har blivit sjuka av annan anledning än att de deltagit i ett försök.

Försöksdjursveterinären fungerar också som ett bollplank för forskarlaget vid modellutveckling, försöksplanering och genomförande av försöken. Veterinärerna håller i de obligatoriska utbildningarna för alla som ska arbeta med försöksdjur. De hjälper även forskningsledaren att skriva ansökan till den etiska nämnden. Veterinären ska bedöma hur försöket påverkar djuren.

Sveriges enda veterinärutbildning finns på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) på Ultuna utanför Uppsala.

Djurförsök.info är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och åtta svenska universitet
Ansvarig utgivare: Mats Ulfendahl, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet
Redaktör: Anna Sandström, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e -post till redaktionen