Ett barn av hundra föds med någon form av hjärtfel. Ett av de vanligaste felen är hål i skiljeväggen mellan förmaken. Traditionellt har det åtgärdats med öppen kirurgi, men tack vare försök på grisar används idag en mer skonsam kateterbunden metod.
Ett barn av hundra föds med någon form av hjärtfel. Ett av de vanligaste felen är hål i skiljeväggen mellan förmaken. Traditionellt har det åtgärdats med öppen kirurgi, men tack vare försök på grisar används idag en mer skonsam kateterbunden metod.
Varje år föds 80 barn i Sverige med defekter i skiljeväggen mellan förmaken. Det innebär att den högra delen av hjärtat får hantera mer blod än normalt och leder i längden till ett förstorat hjärta. I vuxen ålder kan det orsaka rytmproblem, till exempel förmaksflimmer eller förmaksfladder.
Metoden har utvecklats i samarbete med ett medicintekniskt företag. En plastslang träs in i venen vid ljumsken och förs upp till hjärtat. En inre kateter fungerar som ledare för en töjbar plugg som placeras i hålet mellan förmaken. Pluggen är tillverkad av legeringen Phynox, ett material som inte stöts bort av kroppen. Med hjälp av ultraljud och röntgen kan den placeras på rätt plats och där expanderas så att hålet försluts från två håll. När pluggen är på plats kan den gängas av och katetern avlägsnas.
För att utveckla metoden har Björn Söderberg använt gris som försöksdjur. Försöken inleddes 2000, fem år senare gjordes de första testerna på människa och 2007 var produkten ute på marknaden. Idag används den både i Sverige och i andra länder som behandlingsmetod för personer med hål i hjärtat.
Drabbar 80 nyfödda om året
Varje år föds 80 barn i Sverige med defekter i skiljeväggen mellan förmaken. Det innebär att den högra delen av hjärtat får hantera mer blod än normalt och leder i längden till ett förstorat hjärta. I vuxen ålder kan det orsaka rytmproblem, till exempel förmaksflimmer eller förmaksfladder.
Björn Söderberg, överläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg, har varit med och utvecklat en kateterbaserad behandlingsmetod mot de här problemen.
– Fördelen med katetermetoden är snabbheten. Man gör ingreppet ena dagen och får gå hem nästa. Vid en traditionell operation ligger patienten på sjukhus en vecka och är sedan sjukskriven ytterligare ett par veckor, säger han.
En töjbar plugg täpper till hålet
Metoden har utvecklats i samarbete med ett medicintekniskt företag. En plastslang träs in i venen vid ljumsken och förs upp till hjärtat. En inre kateter fungerar som ledare för en töjbar plugg som placeras i hålet mellan förmaken. Pluggen är tillverkad av legeringen Phynox, ett material som inte stöts bort av kroppen. Med hjälp av ultraljud och röntgen kan den placeras på rätt plats och där expanderas så att hålet försluts från två håll. När pluggen är på plats kan den gängas av och katetern avlägsnas.
Grisar som försöksdjur
För att utveckla metoden har Björn Söderberg använt gris som försöksdjur. Försöken inleddes 2000, fem år senare gjordes de första testerna på människa och 2007 var produkten ute på marknaden. Idag används den både i Sverige och i andra länder som behandlingsmetod för personer med hål i hjärtat.
– Det finns ett intresse för den här metoden ute i världen. Läkare från flera olika länder har kommit hit för att lära sig använda den på vårt djurlabb, säger Björn Söderberg.
Text: Karl-Johan Börjesson.
Ansvarig utgivare: Mats Ulfendahl, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet
Redaktör: Peter Tillhammar, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen
Redaktör: Peter Tillhammar, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen
