Iinformation om djurförsök i forskningen från svenska universitet och Vetenskapsrådet.
Lyssna på webbplatsen
Översikt av webbplatsen
Utskriftsversion
2010-06-18

Grislungor ger klarhet om cystisk fibros

Genom att studera grislungor kan forskare förstå sjukdomsförloppet vid cystisk fibros bättre. I förlängningen kan det leda till att patienter får snabbare behandling av symptomen.
Cystisk fibros är en ärftlig sjukdom som drabbar både lungorna och mag-tarmkanalen. Orsaken till sjukdomen är en felaktig kloridkanal som bland annat orsakar att ett segt slem bildas. Tidigare har man använt möss som försöksdjur för att undersöka vad som händer i mag-tarmkanalen. Men när det gäller reaktionerna i lungorna hjälper inte försök på gnagare.

— Mössens lungor fungerar inte som våra. Det gör däremot grislungor. Problemet har varit att grisarna har dött direkt när de fått den överförda sjukdomen. Men nu har man lyckats med en behandlingsmodell som gör att grisarna överlever under fostertiden, säger Annika Hollsing, läkare på Uppsala CF-center.

Det är forskare vid Stanford university i USA som har hittat den nya behandlingsmetoden. Direkt efter födseln har de undersökt griskultingarna. Redan då har sjukdomen orsakat förändringar på lungorna. Det slår hål på en gammal teori om att det är bakterier i lungorna som orsakar sjukdomsförloppet.

— När det gäller lungsjukdomen vid cystisk fibros har vi alltid undrat om det först sker en förändring på lungorna och bakterierna kommer därefter eller om det är tvärtom. Nu vet vi att inflammationen kommer först, åtminstone hos grisar, säger Annika Hollsing.

Forskningen på grislungor behöver göras i större skala för att ge säkra resultat. Om det här stämmer även för människor tror Annika Hollsing att den här nya kunskapen kan underlätta många patienters liv.

— Förut har vi slagits både mot bakterierna och mot inflammationen, men om detta stämmer kan vi börja med inflammationsreaktionen för att sedan angripa bakterierna. Med den här kunskapen är det möjligt att vi kan specialsy mer effektiva mediciner än vi har gjort tidigare.

Text: Karl-Johan Börjesson

Läs mer

Ansvarig utgivare: Mats Ulfendahl, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet
Redaktör: Peter Tillhammar, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen