Fisk i fokus för svensk Antarktisexpedition
Antarktisfisken Pagothenia borchgrevinki. Foto: Eric Sandblom.
— Förra gången vi var där hade vi plusgrader under två dagar. Det har aldrig hänt tidigare under mina tidigare resor dit, så det är klart att man reagerar, säger Michael Axelsson.
Världens coolaste fiskar
Många platser runt Antarktis håller en stabil temperatur på -1,8 grader Celsius året om. Havsvatten kan inte bli mycket kallare utan att frysa till is, och fiskarnas kroppstemperatur följer omgivningens. Här lever alltså de coolaste fiskarna i världen.
— Målet med vår forskning är att ta reda på om och i så fall hur de antarktiska fiskarterna skiljer sig från fiskar i varmare vatten.
Frågan är också hur den globala uppvärmningen kan påverka dessa fiskar.
— Från början trodde vi att de antarktiska fiskarna inte klarade av några temperaturförändrngar alls men senare studier har visat att de faktiskt har förmåga att anpassa sig till högre temperaturer, upp till några plusgrader.
Isolerade i 40 miljoner år
Antarktis satt från början ihop med Sydamerika, men de två kontinenterna bröts isär för ungefär 40 miljoner år sedan när Drakepassagen (se karta
) öppnades. En vattenström runt Antarktis i kombination med havsbottnens struktur har sedan dess gjort att de arter som lever där varit isolerade från fiskarter i de varmare världshaven. Havet runt Antarktis kyldes långsam ner och nådde sin nuvarande temperatur för ca 15 miljoner år sedan
— Det är utmärkta förhållanden för att evolutionen ska hinna hitta på något, säger Michael Axelsson.
Trögflytande blod
Vid kyla blir de flesta vätskor mer trögflytande, det gäller även blod. Fiskarna som lever i Antarktis har därför relativt trögflytande blod. Det blir tungt för hjärtat att pumpa runt, belastningen blir hög. Hur har då evolutionen sett till att fiskarna kan lösa det här?
Samma problem som vid bloddoping
Blod består av plasma och blodkroppar och det är främst blodkropparna som gör blodet mer trögflytande. Samma problem får idrottsmän som bloddopar sig: blodet kan transportera mer syre, men det blir tjockare och belastningen på hjärtat blir större.
— En av de fiskarter som vi studerar, Pagothenia borchgrevinki, har en extrem förmåga att "gömma undan" röda blodkroppar i mjälten när de vilar. De kan halvera andelen blodkroppar i blodet, säger Michael Axelsson.
Det gör blodet tunnare och minskar belastningen på hjärtat.
— Vi tror att denna extrema förmåga till förändring av andelen blodkroppar i blodet är en anpassning till den kalla livsmiljön.
Jaga en räka
När det är dags att jaga en räka till lunch eller fly från en pingvin behöver musklerna mer syre och då rekryteras de röda blodkropparna ut i cirkulationen.
— Mängden röda blodceller som kan mobiliseras gör dem till världsmästare i bloddoping, säger Michael Axelsson.
Text:Cecilia Johansson
Forskarna fick borra långt för att kunna fiska. Foto: Erik Sandblom
Webb-TV
Läs mer
Ansvarig utgivare: Mats Ulfendahl, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet
Redaktör: Eva Barkeman, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen
