Nya modeller ger bättre forskning

— Det är dåligt för djuren eftersom de blir så sjuka. Det blir dessutom dålig forskning. För att få bra resultat måste modellen likna människans sjukdom så mycket som möjligt. Om vi ska studera MS vill vi inte att djuren ska ha symptom på artrit och om vi ska studera artrit får inte djuren samtidigt ha MS, säger han.

För att komma ifrån detta har han och hans kolleger därför tagit fram nya modeller både för MS och artrit. Med den nya metoden för att framkalla MS sprutar forskaren olja och proteiner i rygghuden istället för i en tass och någon tillsats av tuberkelbakterier behövs ofta inte. Då slipper djuren artrit.

— Idag har den här modellen blivit standard för MS på råtta.

Bättre för djuren
Adjuvansmodellen är en modell för artrit. I den används en mix av mineralolja och tuberkelbakterier, dock utan ryggmärgsprotein. För att få fram en ny modell för artrit undersökte Rikard Holmdahl ett stort antal oljor. Han såg att en viss olja, pristanolja, fungerade bättre än den som användes i adjuvansmodellen.

En fördel med den nya artritmodellen är att djuren får en kronisk sjukdom som enbart drabbar lederna och som liknar reumatoid artrit. Adjuvansmodellen, däremot, framkallar en svår akut variant av artrit som drabbar hela kroppen och som inte är så lik den mänskliga sjukdomen.

— Ur djurskyddssynpunkt har vi gjort ett stort bidrag eftersom adjuvansmodellen länge har varit den vanligaste modellen för artrit. Nu försöker vi få världen att använda vår modell istället.

Rikard Holmdahl fortsätter:

— En kronisk sjukdom ger dem i och för sig samma lidande som människor får av artrit, men djurförsöken ger oss mycket mer användbar information på det sättet. Hos människor är det ju den kroniska fasen vi ser och det är den vi måste studera för att hitta lösningen på sjukdomen.

Text: Karin Nordin