Barn med progeria åldras i förtid.
Cancermedicin nytt hopp för barnen som åldras i förtid
Progeria är en ovanlig sjukdom som drabbar barn och gör att de åldras mycket snabbare än normalt. Än så länge finns ingen behandling mot sjukdomen, barnen dör redan i tonåren. Men aktuell svensk forskning tyder på att ett redan godkänt cancerläkemedel kanske kan hjälpa. Genombrottet i forskningen var möjligt när man lyckats skapa en väl fungerande djurmodell av sjukdomen. Nu testas behandlingen på patienter med progeria.
Martin Bergö, forskare på Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet är en av forskarna bakom projektet. Han forskar om grundläggande funktioner som har betydelse både för normala aktiviteter i cellen och för uppkomsten av cancer och den ovanliga genetiska sjukdomen progeria.
Progeria beror på att ett protein som är viktigt för cellkärnans membran blir skadat genom en mutation. I progeria ser man tydligt att patienternas cellkärnor ser bubbliga ut i mikroskop. Hos friska personer är de mer som släta ovaler. Forskarna har kunnat visa att de symptom som kopplas till progeria hänger ihop med de bubbliga cellkärnorna.
Genom resultat i närliggande forskningsprojekt visste Martin Bergö och hans forskargrupp att ett redan känt cancerläkemedel, FTI, kan attackera proteiner som liknar det som blivit muterat i progeria.
Först testade man cancerläkemedlet på odlade celler i provrörsmiljö och det gav effekt. De bubbliga cellkärnorna blev normala.
— Efter det tar det stopp i forskningen om man inte använder djur. För att se om de effekter vi såg på cellnivå faktiskt gav någon effekt på symptomen av sjukdomen ville vi gå vidare och se om det stämde i en levande kropp, i det komplicerade samspelet mellan olika celler och organ. Då är en fungerande djurmodell det enda alternativet för att komma vidare, säger Martin Bergö.
Martin Bergös forskargrupp har skapat djurmodeller för progeria i möss som idag används av forskare runt om i världen. I modellerna går det att styra exakt var i arvsmassan som mutationen ska ske och även var i kroppen som mutationen ska vara aktiv. Forskarna kan också styra när sjukdomsprocessen ska starta.
Första steget för att bevisa om musmodellen skulle fungera var att undersöka cellkärnorna hos mössen. De blev bubbliga, precis som hos patienter med progeria.
— Det var ett tecken på att vi var på rätt väg att skapa en djurmodell som verkligen liknar sjukdomen i människa.
Fler tester visade att mössen visade upp så gott som alla symptom som barn med progeria får, till exempel benfrakturer, håravfall, muskelsvaghet och att de tappar i vikt.
För att följa upp de lovande cellodlingsresultaten, där cellkärnorna blev normala, behandlades progeriamössen med ett cancerläkemedlet FTI. Cellkärnorna återfick sin normala form och symptomen av sjukdomen minskade. Mössen levde också längre.
Forskarna fick möjlighet att odla celler från några barn med progeria. Det var första chansen att testa om cancerläkemedlet skulle ha samma effekter på progeria hos barn som i djurmodellen. Även här blev resultaten positiva.
Nu driver amerikanska National Institutes of Health ett projekt där man testar behandlingsmetoden på barn med progeria. Hittills har inga resultat offentliggjorts.
— Det ska bli väldigt spännande att höra hur det går. Om resultaten är positiva kan det bli grunden till läkemedelsutveckling eller möjligen genterapi. Då är det dags för den tillämpade forskningen att ta vid, säger Martin Bergö.
Text: Cecilia Johansson
Bubbliga cellkärnor ett sjukdomstecken
Progeria beror på att ett protein som är viktigt för cellkärnans membran blir skadat genom en mutation. I progeria ser man tydligt att patienternas cellkärnor ser bubbliga ut i mikroskop. Hos friska personer är de mer som släta ovaler. Forskarna har kunnat visa att de symptom som kopplas till progeria hänger ihop med de bubbliga cellkärnorna.
Genom resultat i närliggande forskningsprojekt visste Martin Bergö och hans forskargrupp att ett redan känt cancerläkemedel, FTI, kan attackera proteiner som liknar det som blivit muterat i progeria.
Djurförsök enda sättet att komma vidare
Först testade man cancerläkemedlet på odlade celler i provrörsmiljö och det gav effekt. De bubbliga cellkärnorna blev normala.
— Efter det tar det stopp i forskningen om man inte använder djur. För att se om de effekter vi såg på cellnivå faktiskt gav någon effekt på symptomen av sjukdomen ville vi gå vidare och se om det stämde i en levande kropp, i det komplicerade samspelet mellan olika celler och organ. Då är en fungerande djurmodell det enda alternativet för att komma vidare, säger Martin Bergö.
Skapade fungerande djurmodeller
Martin Bergös forskargrupp har skapat djurmodeller för progeria i möss som idag används av forskare runt om i världen. I modellerna går det att styra exakt var i arvsmassan som mutationen ska ske och även var i kroppen som mutationen ska vara aktiv. Forskarna kan också styra när sjukdomsprocessen ska starta.
Mössen fick samma symptom
Första steget för att bevisa om musmodellen skulle fungera var att undersöka cellkärnorna hos mössen. De blev bubbliga, precis som hos patienter med progeria.
— Det var ett tecken på att vi var på rätt väg att skapa en djurmodell som verkligen liknar sjukdomen i människa.
Fler tester visade att mössen visade upp så gott som alla symptom som barn med progeria får, till exempel benfrakturer, håravfall, muskelsvaghet och att de tappar i vikt.
Behandling med cancerläkemedel positiv
För att följa upp de lovande cellodlingsresultaten, där cellkärnorna blev normala, behandlades progeriamössen med ett cancerläkemedlet FTI. Cellkärnorna återfick sin normala form och symptomen av sjukdomen minskade. Mössen levde också längre.
Forskarna fick möjlighet att odla celler från några barn med progeria. Det var första chansen att testa om cancerläkemedlet skulle ha samma effekter på progeria hos barn som i djurmodellen. Även här blev resultaten positiva.
Behandlingsmetoden testas nu på barn med progeria
Nu driver amerikanska National Institutes of Health ett projekt där man testar behandlingsmetoden på barn med progeria. Hittills har inga resultat offentliggjorts.
— Det ska bli väldigt spännande att höra hur det går. Om resultaten är positiva kan det bli grunden till läkemedelsutveckling eller möjligen genterapi. Då är det dags för den tillämpade forskningen att ta vid, säger Martin Bergö.
Text: Cecilia Johansson
Läs mer
Mer om Martin Bergös forskning
vid Göteborgs universitet.
vid Göteborgs universitet. Läs mer om National Institutes of Health i USA, som leder studierna med cancerläkemedlet FTI på barn med progeria.
Ansvarig utgivare: Mats Ulfendahl, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet
Redaktör: Peter Tillhammar, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen
Redaktör: Peter Tillhammar, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen
