Försök på människoapor förbjuds, obligatorisk etikprövning införs och större fokus ska läggas på alternativa metoder till djurförsök. Det är några av förändringarna i kommissionens förslag till ny europeisk lagstiftning om djurförsök.
Forskningen på människoapor, som schimpanser, gorillor och orangutanger förbjuds. Det får inte så stor praktisk betydelse eftersom människoapor inte används i europeisk forskning idag. I Sverige har inte människoapor använts i forskningen på flera decennier.
I debatten om apor i forskningen har framförts krav på att bestämma en tidsplan för att helt förbjuda användning av apor i forskning, men det finns inte med i det lagförslag som nu lagts fram. Kommissionen menar att det inte är möjligt att fasa ut användningen av apor från forskningen inom en nära framtid eftersom de är nödvändiga för forskning om livshotande infektioner som HIV, malaria, hepatit och SARS.
Etisk prövning av djurförsök föreslås blir obligatoriskt för alla EU-länder. Här ligger Sverige redan långt framme. Vi har haft lag på etisk prövning av djurförsök sedan 1979.
Kommissionen vill att den nya lagstiftningen ska förstärka arbetet med att hitta alternativa metoder till djurförsök. Det handlar om att hitta sätt att ersätta, förfina och minska djurförsöken. Principen kallas de 3R:en efter engelskans replace, reduce, refine.
– Det nya lagförslaget speglar synsättet inom forskarvärlden, där denna princip redan är en ledstjärna, säger Håkan Billig, huvudsekreterare vid ämnesrådet för medicin, Vetenskapsrådet.
Det nuvarande regelverket trädde i kraft 1986. Kommissionens arbete med det nya förslaget har dragit ut på tiden och försenats i flera omgångar.
– Det är hög tid att se över det europeiska regelverket för försöksdjur. Det är ett viktigt arbete eftersom det kommer att påverka forskningens villkor i många år framöver, säger Håkan Billig.
Vetenskapsrådet är en av remissinstanserna för direktivförslaget. Svar på remissen ska ges senast 15 december. Vid Vetenskapsrådet finns nämnden för försöksdjursfrågor, en nationell expertgrupp för forskning om försöksdjur, som arbetar med frågan.
— Det är en omfattande lagstiftning och vi kommer att genomföra en kritisk granskning av förslaget för att utreda vilka effekterna kan bli för svensk forskning, säger Håkan Billig.
Det är oklart hur lång tid det kommer att ta innan den nya lagstiftningen kan träda i kraft. Processen ska följa det som kallas medbeslutandeförfarande, den typ av lagstiftningsprocess där parlamentet har störst möjlighet att påverka. Det innebär att parlamentet, rådet och kommissionen måste vara överens innan lagen kan beslutas. Lagförslaget går på remiss till alla medlemsländer och det ska behandlas i både EU-parlamentet och i Europeiska rådet. Det ar vanligt att hela processen tar två till fyra år. I Sverige är det jordbruksdepartementet som ansvarar för att förbereda frågan. Lagförslaget har skickats ut på remiss till olika myndigheter och organisationer som kan beröras av de nya reglerna.
Text: Cecilia Johansson
Inget förbud mot apor i forskningen
I debatten om apor i forskningen har framförts krav på att bestämma en tidsplan för att helt förbjuda användning av apor i forskning, men det finns inte med i det lagförslag som nu lagts fram. Kommissionen menar att det inte är möjligt att fasa ut användningen av apor från forskningen inom en nära framtid eftersom de är nödvändiga för forskning om livshotande infektioner som HIV, malaria, hepatit och SARS.
Etisk prövning obligatorisk i hela EU
Etisk prövning av djurförsök föreslås blir obligatoriskt för alla EU-länder. Här ligger Sverige redan långt framme. Vi har haft lag på etisk prövning av djurförsök sedan 1979.
Fokus på alternativa metoder
Kommissionen vill att den nya lagstiftningen ska förstärka arbetet med att hitta alternativa metoder till djurförsök. Det handlar om att hitta sätt att ersätta, förfina och minska djurförsöken. Principen kallas de 3R:en efter engelskans replace, reduce, refine.
– Det nya lagförslaget speglar synsättet inom forskarvärlden, där denna princip redan är en ledstjärna, säger Håkan Billig, huvudsekreterare vid ämnesrådet för medicin, Vetenskapsrådet.
Lagstiftningen har försenats
Det nuvarande regelverket trädde i kraft 1986. Kommissionens arbete med det nya förslaget har dragit ut på tiden och försenats i flera omgångar.
– Det är hög tid att se över det europeiska regelverket för försöksdjur. Det är ett viktigt arbete eftersom det kommer att påverka forskningens villkor i många år framöver, säger Håkan Billig.
Kritisk granskning väntar
Vetenskapsrådet är en av remissinstanserna för direktivförslaget. Svar på remissen ska ges senast 15 december. Vid Vetenskapsrådet finns nämnden för försöksdjursfrågor, en nationell expertgrupp för forskning om försöksdjur, som arbetar med frågan.
— Det är en omfattande lagstiftning och vi kommer att genomföra en kritisk granskning av förslaget för att utreda vilka effekterna kan bli för svensk forskning, säger Håkan Billig.
Beslut enligt formen för medbeslutande
Det är oklart hur lång tid det kommer att ta innan den nya lagstiftningen kan träda i kraft. Processen ska följa det som kallas medbeslutandeförfarande, den typ av lagstiftningsprocess där parlamentet har störst möjlighet att påverka. Det innebär att parlamentet, rådet och kommissionen måste vara överens innan lagen kan beslutas. Lagförslaget går på remiss till alla medlemsländer och det ska behandlas i både EU-parlamentet och i Europeiska rådet. Det ar vanligt att hela processen tar två till fyra år. I Sverige är det jordbruksdepartementet som ansvarar för att förbereda frågan. Lagförslaget har skickats ut på remiss till olika myndigheter och organisationer som kan beröras av de nya reglerna.
Text: Cecilia Johansson
Ladda ner hela förslaget till lagtext på svenska här
.
.Kommissionens webbplats om försöksdjur i forskningen (på engelska)
.
Kommissionens sammanfattning för allmänheten (på engelska)
EU-upplysningens information om det nya direktivet.
EU-upplysningens information om hur det går till att fatta beslut i EU.
Ansvarig utgivare: Håkan Billig, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin, Vetenskapsrådet
Redaktör: Cecilia Johansson, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen
Redaktör: Cecilia Johansson, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen
