


Njurar. Bild: iStockphoto.
— Vaccinet bygger egentligen på en väldigt allmän princip, att så kallade dendritceller från en främmande individ drar igång en stark inflammatorisk reaktion hos mottagaren. Teoretiskt sett kan vi därför behandla alla typer av tumörer, bara vi kan komma åt modertumören eller eventuell dottertumör via injektion, säger prövningsledaren Anna Laurell, cancerspecialist vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där studien genomförs.
Avstötningsreaktion
Syftet med vaccinet är att dendritcellerna, som är kroppsfrämmande för patienterna, drar igång en lokal avstötningsreaktion i tumören. Inflammationen som uppstår leder i sin tur till att patientens egna dendritceller börjar aktivera tumörspecifika dödarceller, så kallade cytotoxiska T-celler. Dessa angriper både modertumören och metastaser.
— Strategin är helt unik och har tidigare inte testats på människa. Djurförsök har uppvisat lovande resultat och förhoppningen är nu att vaccinet även ska ha en tumörhämmande effekt på patienter med spridd njurcancer, säger docent Alex Karlsson-Parra vid Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet, en av forskarna bakom det aktuella vaccinet.
Två doser
Totalt kommer tolv patienter att ingå i den kliniska studien som beräknas pågå i drygt ett år. Varje patient kommer att få två vaccindoser som injiceras i modertumören som sitter i njuren. Detta sker med två veckors mellanrum. Efter andra dosen opereras den tumördrabbade njuren bort enligt etablerad behandlingsrutin. Förutom att studera eventuella biverkningar kommer forskarna att med datortomografi följa hur metastaserna påverkas. Därmed kan behandlingseffekten av vaccinet utvärderas.
Bild: iStockphoto
