Iinformation om djurförsök i forskningen från svenska universitet och Vetenskapsrådet.

Ny EU-lag ska ge färre djurförsök

Varje år används tolv miljoner djur i forskning inom EU. Målet med det nya direktivet om djurförsök är att den siffran ska sjunka.
— Det viktigaste med direktivet, förutom att minska antalet försöksdjur, är att samma regler för djurförsök kommer att gälla inom hela EU, säger John Bräutigam, chef för avdelningen för djurskydd och hälsa på Jordbruksverket.
Efter långa diskussioner har ett nytt direktiv om djurförsök klubbats igenom i EU:s ministerråd. För många av medlemsländerna kommer regelverket runt djurförsök bli betydligt tuffare. Bland annat blir externa etiska prövningar obligatoriska för att kunna genomföra djurförsök. I Sverige blir dock förändringarna inte särskilt omfattande.

— Sverige är ett föregångsland när det gäller djurförsöksfrågor och stora delar av regelverket som nu införts i EU finns redan i det svenska systemet, säger Otto Kugelberg som är ansvarig för försöksdjursfrågor på Vetenskapsrådet.

Krav på uppföljning
På vissa punkter påverkas även Sveriges lagstiftning. Helt nytt är att vissa forskningsprojekt med försöksdjur ska utvärderas när de har avslutats. Utvärderingen ska besvara frågor som: Användes den bästa metoden och orsakades försöksdjuren så lite lidande som möjligt?

En annan nyhet är att alla institutioner som utför djurförsök ska ha en intern gruppering som arbetar med djurförsöksfrågor. Gruppen ska bland annat se till att personalen har tillräcklig utbildning och att försöksdjuren sköts på ett bra sätt.

— Även om många institutioner har jobbat på det här viset tidigare har det inte varit lagstadgat, säger John Bräutigam på Jordbruksverket.

Försök med apor begränsas
En stor diskussionsfråga inom EU har varit förhållandet till apor i forskningen. Ett krav som framförts av många i debatten är att helt förbjuda försök med apor. Så långt går inte det nya direktivet, men det införs mycket starka begränsningar mot försök med människoapor, alltså schimpanser, orangutanger, gorillor och dvärgschimpanser.

Andra apor, som exempelvis silkesapor och makaker, kan även fortsättningsvis användas vid forskning om sjukdomar som HIV och Alzheimers sjukdom, men restriktionerna kommer att vara hårda.

Oanmälda inspektioner
Det kommer också att införas en skala på hur stort lidande försöksdjuren utsätts för. Kategorierna är ringa svårighet, måttlig svårighet, avsevärd svårighet och terminal. Den här klassificeringen kommer att spela roll om ett djur ska kunna användas vid flera försök eller inte. Återanvändning av djur får endast ske om djuren tidigare utsatts för ringa eller måttlig svårighet. För godkännande krävs även ett utlåtande från en veterinär.

För att se till så att regler efterföljs ska varje EU-land årligen göra inspektion på minst en tredjedel av landets laboratorier som använder djur. Vissa av dessa inspektioner ska vara oanmälda.

Medlemsländerna ska nu införliva det nya direktivet i sina lagstiftningar. Den nya lagen börjar gälla i januari 2013.

I forskarsamhället har det funnits en oro för att den nya lagstiftningen ska leda till ökad byråkrati, enligt Otto Kugelberg.

— Vi får hoppas att den oron inte kommer att besannas. Nu blir det viktigt för alla ansvariga parter att informera om det nya direktivet och skillnaderna från det regelverk som gällt hittills.

Text: Karl-Johan Nylén

Publicerad: 2010-09-14
Senast uppdaterad: 2012-02-27
Djurförsök.info är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och åtta svenska universitet
Ansvarig utgivare: Mats Ulfendahl, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet
Redaktör: Anna Sandström, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen