- Hem
-
Nyheter & reportage
- Genetiskt förändrade möss ger nya läkemedel mot reumatism
Genetiskt förändrade möss ger nya läkemedel mot reumatism
En ny typ av läkemedel, TNF-alfa-hämmare, har visat sig effektiva vid behandling av svår ledgångsreumatism. Avgörande för detta forskningsgenombrott var möjligheten att utnyttja genetiskt förändrade möss i studierna.
TNF-alfa är ett cytokin, det vill säga ett protein med förmåga att stimulera olika processer i kroppens immunförsvar. Just TNF-alfa är så kraftfullt att det har kallats the master regulator, det viktigaste reglaget, för inflammatoriska processer. När det utsöndras i stor mängd någonstans i kroppen uppstår de typiska tecknen på inflammation: värme, svullnad, rodnad och smärta.
Under 1990-talet lärde sig forskarna mer om TNF-alfas viktiga funktion som larmklocka. De upptäckte att proteinet ofta är inblandat när den finstämda balansen i kroppens immunförsvar är störd. Därför spelar TNF-alfa ofta en avgörande roll vid autoimmuna sjukdomar som psoriasis eller ledgångsreumatism, det vill säga tillstånd där kroppens immunförsvar angriper de egna vävnaderna.
För att studera detta närmare tog forskarna fram musstammar med förändrad arvsmassa. I kroppen hos dessa genförändrade möss bildas onormalt stora mängder TNF-alfa. Resultatet blir att mössen drabbas av kroniska ledinflammationer av samma typ som vid ledgångsreumatism hos människor.
Forskningsarbetet med dessa genetiskt förändrade möss blev snart framgångsrikt. Genom att ge mössen ämnen som blockerar och hämmar effekten av TNF-alfa kunde forskarna lindra och bota mössens ledbesvär.
Genetiskt förändrade möss
Under 1990-talet lärde sig forskarna mer om TNF-alfas viktiga funktion som larmklocka. De upptäckte att proteinet ofta är inblandat när den finstämda balansen i kroppens immunförsvar är störd. Därför spelar TNF-alfa ofta en avgörande roll vid autoimmuna sjukdomar som psoriasis eller ledgångsreumatism, det vill säga tillstånd där kroppens immunförsvar angriper de egna vävnaderna.
För att studera detta närmare tog forskarna fram musstammar med förändrad arvsmassa. I kroppen hos dessa genförändrade möss bildas onormalt stora mängder TNF-alfa. Resultatet blir att mössen drabbas av kroniska ledinflammationer av samma typ som vid ledgångsreumatism hos människor.
Ny generation läkemedel
Forskningsarbetet med dessa genetiskt förändrade möss blev snart framgångsrikt. Genom att ge mössen ämnen som blockerar och hämmar effekten av TNF-alfa kunde forskarna lindra och bota mössens ledbesvär.
Den vidare utvecklingen av dessa så kallade TNF-alfa-hämmare till färdiga mediciner gick sedan mycket snabbt. Idag finns det tre sådana läkemedel i de svenska apotekshyllorna som säljs under namnen Enbrel, Remicade och Humira, och fler är under utveckling.
Trots att TNF-alfa-hämmarna fortfarande är mycket dyra är det ingen överdrift att säga att de har revolutionerat behandlingen av ledgångsreumatism, framför allt av de svåraste fallen. De kan även användas för att behandla bland annat kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar och psoriasis.
Text: Olle Bergman
Senast uppdaterad: 2012-02-27
Djurförsök.info är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och åtta svenska universitet
Ansvarig utgivare: Mats Ulfendahl, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet
Redaktör: Anna Sandström, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen
Ansvarig utgivare: Mats Ulfendahl, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet
Redaktör: Anna Sandström, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen
