Diplomatiska grisar avvek genetiskt

Svansbitning bland grisar kan vara ett problem även i mer djurvänliga uppfödningsformer. Forskning kring genetiska komponenter bakom dessa beteenden visar att det var varken de som bet eller de som blev bitna som avvek, utan vissa neutrala grisar som inte alls var inblandade.

Att djurs beteende påverkas av djurets gener är välkänt och så kallade onormala beteenden är inget undantag. Grisar som biter på andra grisars svansar och höns som plockar fjädrar från andra höns är exempel på onormala beteenden som inte bara försämrar lantbrukarens ekonomi, utan som också ses som allvarliga välfärdsproblem, både för de djur som utför beteendet och för dem som drabbas.

Trots att svansbitning och fjäderplockning påverkas av miljöfaktorer kan beteendena vara svåra att förebygga, även i mer djurvänliga produktionsmiljöer. Det är dock inte alla djur på en gård som utvecklar beteendena, vilket tyder på att individuella faktorer hos djuret kan påverka hur benäget det är att utveckla dessa beteenden. Det Emma Brunberg vid SLU och hennes kollegor har undersökt är hur starkt aktiverade olika gener är i hjärnan hos grisar och höns som utför eller drabbas av svansbitning eller fjäderplockning. Syftet var att undersöka vad det är som gör dessa djur annorlunda i jämförelse med djur som inte utför eller tar emot onormala beteenden.

Beteendestudier

Hos grisarna visade det sig att det var de djur som varken utförde eller drabbades av svansbitning – trots att de bodde i samma box som svansbitare – som hade ett annorlunda genuttryck i jämförelse med de andra grisarna i samma stall. Genuttrycket är ett mått på hur aktiv en gen är, det vill säga hur mycket RNA som kopieras från den. Dessa neutrala djur verkar alltså ha egenskaper som gör dem mindre benägna att utföra onormala beteenden som är riktade mot andra djur. Emma Brunbergs slutsats är att man i framtida forskning bör fokusera på varför vissa djur inte utför eller tar emot onormala beteenden, trots att de befinner sig i en miljö som bidrar till att det utvecklas onormala beteenden hos andra individer.

Bland de gener som uttrycktes på ett annorlunda sätt hos neutrala grisar, i jämförelse med övriga griskategorier, fanns gener som i tidigare studier har konstaterats påverka produktionsegenskaper hos gris, undersökande beteende hos människa samt socialt beteende hos både möss och människor. Alla dessa tre funktioner skulle alltså kunna ha stor relevans för utvecklandet av svansbitning. Att sociala egenskaper tycks ha betydelse bekräftas av de beteendestudier som genomfördes.

Källa: SLU
Foto: Malin Axel-Nilsson

« Tillbaka till nyheterna

Läs mer

Mer info hos SLU länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Djurförsök.info är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och åtta svenska universitet
Ansvarig utgivare: Mats Ulfendahl, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet
Redaktör: Anna Sandström, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e -post till redaktionen