2012-08-10
Forskning med djurförsök
Forskning med djurförsök
Makrofager. Bild: Roham Parsa
Diabetes hos möss kan förhindras
Ett svenskt forskarlag har lyckats förhindra insjuknande i typ 1-diabetes hos möss, som är särskilt framavlade för att få sjukdomen. Genom att injicera särskilt preparerade celler i mössen kunde forskarna avbryta pågående, långt gångna angrepp på de insulinproducerande betacellerna.
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, där kroppens immunförsvar plötsligt angriper de insulinproducerande betacellerna, som förstörs. Därmed hämmas möjligheten att producera insulin. Patienter med typ 1-diabetes får i stället injicera det som läkemedel. Varför immunförsvaret angriper kroppens egna betaceller, är inte känt.
Makrofager är en viss typ av cell som förekommer i kroppens immunförsvar och de spelar en viktig roll vid utvecklingen av sjukdomen. Immunförsvarets celler använder signalämnen som kallas cytokiner för att kommunicera. Cytokinerna talar om för immuncellerna hur de ska agera. Nu har forskare vid Karolinska Institutet velat ta reda på vilka cytokiner som behövs för att makrofagerna ska utvecklas till skyddande celler.
— Det har vi lyckats med. Vi har upptäckt en ny kombination av cytokiner som framkallar skyddande makrofager, något som kan hindra insjuknande i typ 1-diabetes. Det har aldrig tidigare visats hur en sådan här cellterapi kan användas vid diabetes och därför kan denna studie vara ett stort kliv framåt när det gäller att förhindra sjukdomen, säger Robert Harris, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och verksam vid Centrum för molekylär medicin (CMM).
Forskarna använde sig av så kallade NOD-möss, som är särskilt framavlade för att utveckla typ 1-diabetes efter tolv till 30 veckors levnad. Från dessa möss odlade forskarna fram makrofager ur stamceller som hämtades ur benmärg. Makrofagerna stimulerades med den kombination av cytokiner som forskarna tagit fram. När NOD-mössen var 16 veckor gamla fick en del av dem cellterapi med de preparerade makrofagerna, andra fick ingen behandling alls.
— Cellterapin gjordes så sent som två veckor innan mössen normalt utvecklar diabetes. Då återstår endast ett fåtal betaceller, men dem lyckades vi rädda och det räckte för att mössen inte skulle bli diabetiska. Behandling i detta sena skede har aldrig rapporterats tidigare och det är ett viktigt resultat i vår studie. Många patienter får sin diagnos sent under sjukdomsförloppet, först när de flesta insulinproducerande celler redan har förstörts, säger Robert Harris.
Källa: Karolinska Institutet
Makrofager är en viss typ av cell som förekommer i kroppens immunförsvar och de spelar en viktig roll vid utvecklingen av sjukdomen. Immunförsvarets celler använder signalämnen som kallas cytokiner för att kommunicera. Cytokinerna talar om för immuncellerna hur de ska agera. Nu har forskare vid Karolinska Institutet velat ta reda på vilka cytokiner som behövs för att makrofagerna ska utvecklas till skyddande celler.
— Det har vi lyckats med. Vi har upptäckt en ny kombination av cytokiner som framkallar skyddande makrofager, något som kan hindra insjuknande i typ 1-diabetes. Det har aldrig tidigare visats hur en sådan här cellterapi kan användas vid diabetes och därför kan denna studie vara ett stort kliv framåt när det gäller att förhindra sjukdomen, säger Robert Harris, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och verksam vid Centrum för molekylär medicin (CMM).
Cellterapi
Forskarna använde sig av så kallade NOD-möss, som är särskilt framavlade för att utveckla typ 1-diabetes efter tolv till 30 veckors levnad. Från dessa möss odlade forskarna fram makrofager ur stamceller som hämtades ur benmärg. Makrofagerna stimulerades med den kombination av cytokiner som forskarna tagit fram. När NOD-mössen var 16 veckor gamla fick en del av dem cellterapi med de preparerade makrofagerna, andra fick ingen behandling alls.
Mössen följdes upp tolv veckor efter den cellterapeutiska behandlingen. Med en särskild teknik framtagen vid Umeå universitet avbildades mössens bukspottskörtlar tredimensionellt, så att angreppen på betacellerna tydligt visas. Vid uppföljningen hade 25 procent av mössen som fått cellterapi utvecklat typ 1-diabetes. I kontrollgruppen var motsvarande siffra 83 procent.
Sen diagnos vanlig
— Cellterapin gjordes så sent som två veckor innan mössen normalt utvecklar diabetes. Då återstår endast ett fåtal betaceller, men dem lyckades vi rädda och det räckte för att mössen inte skulle bli diabetiska. Behandling i detta sena skede har aldrig rapporterats tidigare och det är ett viktigt resultat i vår studie. Många patienter får sin diagnos sent under sjukdomsförloppet, först när de flesta insulinproducerande celler redan har förstörts, säger Robert Harris.
Källa: Karolinska Institutet
Makrofag
En makrofag är en viss typ av cell som förekommer i kroppens immunförsvar. Makrofager kan spela en viktig roll vid utvecklingen av typ 1-diabetes.
Djurförsök.info är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och åtta svenska universitet
Ansvarig utgivare: Mats Ulfendahl, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet
Redaktör: Anna Sandström, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen
Ansvarig utgivare: Mats Ulfendahl, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet
Redaktör: Anna Sandström, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen
