Iinformation om djurförsök i forskningen från svenska universitet och Vetenskapsrådet.
2011-11-20
Forskningsnyheter
Modell av en antikropp.

Modell av en antikropp.

Sanning om immunsystemet var fel

Människor eller djur som saknar vissa komplementfaktorer får ett sämre antikroppssvar och har högre risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Forskare vid Uppsala universitet har undersökt vad som kan tänkas sätta igång immunreaktionen.
Både antikroppar och komplement är viktiga för vår förmåga att försvara oss mot bakterier och virus och man vet att dessa båda system samarbetar. Men hur det går till är inte klarlagt och länge har man trott att antikroppar av typen IgM är det som sätter igång immunreaktionen.

I en artikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS använder forskarna en så kallad knock-in-musstam som de själva framställt för att svara på om IgM-antikroppar som aktiverar komplement-systemet är nödvändiga för att vi ska få ett normalt antikroppssvar.

Hönan eller ägget


Forskargruppen, under ledning av Birgitta Heyman, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, har länge försökt förstå vilka strategier komplementsystemet använder för att påverka antikroppssvaret. Detta samspel har lite av hönan eller ägget-problematik:

1. Komplement måste aktiveras för att ett antikroppssvar mot till exempel bakterier ska bildas.
2. Komplement aktiveras främst genom att IgM binder till dessa bakterier.
3. MEN i början av ett antikroppssvar har det ju inte hunnit bildas några IgM-antikroppar som är specifika för bakterierna. Frågan är därför hur komplementsystemet kan aktiveras av antikroppar innan dessa ens hunnit bildas.

Den hypotes forskargruppen har testat går ut på att också icke-specifikt IgM kan binda till bakterier och aktivera komplement. Eftersom sådant IgM finns redan innan infektionen börjar skulle en sådan mekanism förklara att komplementsystemet är så viktigt redan i ett mycket tidigt antikroppssvar.

Ny musstam


En speciell musstam har tagits fram för att kunna testa just denna hypotes. Den nya stammen har döpts till Cµ13. Den har en punktmutation i alla sina IgM-molekyler som gör att dess IgM inte kan aktivera komplement men för övrigt är helt normalt. Eftersom inga IgM-molekyler i Cµ13-mössen kan aktivera komplement borde musen ha ett dåligt antikroppssvar om hypotesen stämmer.

Forskarna immuniserade Cµ13-mössen och kontrollstammen som har normalt IgM med ett främmande antigen och jämförde de två stammarnas antikroppssvar.

— Till vår stora förvåning såg vi ingen skillnad mellan mössen. Detta innebär att komplementaktivering via naturligt IgM INTE förklarar komplementets betydelse för att sätta igång ett antikroppsvar, säger Birgitta Heyman.

— Att motbevisa en rådande hypotes medför att allas resurser kan ägnas åt att hitta en ny förklaring till det här fenomenet, säger Birgitta Heyman.

Källa: Uppsala universitet
Bild: iStockphoto

Läs mer

Mer information hos Uppsala universitet.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Djurförsök.info är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och åtta svenska universitet
Ansvarig utgivare: Mats Ulfendahl, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet
Redaktör: Eva Barkeman, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen