2008-10-17
Lysande ämne från manet gör cellens inre liv synligt
Kraftig förstoring av området hippocampus i hjärnan hos en mus. Hippocampus har en viktig roll för lärande och minne. Olika typer av celler har färgats i olika färger.
Med hjälp av ett grönlysande ämne från en manet kan forskare idag färglägga celler och följa deras livsprocesser. Upptäckterna bakom denna teknik belönades med Nobelpriset i kemi 2008. Metoden används bland annat för att se hur cancerceller sprider sig eller hur nervceller växer i hjärnan.
Nyckelspelaren heter GFP, grönt fluorescerande protein. Upptäckten av GFP kan liknas vid att innan man kunde använda GFP hade man foton av vad som händer i cellerna, nu har vi film istället. Upptäckten av GFP har varit avgörande för att kartlägga olika proteiners roll i kroppen och förstå varför sjukdomar uppstår.
Tre forskare delar 2008 års Nobelpris i kemi:
Ett forskningsprojekt som fått stor uppmärksamhet kallas "the Brainbow", hjärn-regnbågen. Forskare vid Harvarduniversitetet i USA har med hjälp av olikfärgade varianter av GFP färgat olika typer av nervceller i en mushjärna. Bilderna hjälper oss att se bland annat hur olika nervceller flätar ihop sig och får kontakt med varandra.
Tre forskare delar 2008 års Nobelpris i kemi:
- Osamu Shimomura, japansk forskare som på 60-talet lyckades rena fram ett färgämne från maneten Aquorea victoria, vars kanter lyser i grönt när den skakas om. Han upptäckte också att färgämnet blev starkt grönlysande under UV-ljus.
- Martin Chalfie, amerikansk forskare som på 80-talet använde GFP i sitt arbete med att kartlägga cellerna i den lilla masken C. elegans. I sina experiment visade han att GFP kunde fungera som en lysande markör för en celltyp. Han kopplade på genen för GFP på en gen som är särskilt aktiv i maskens känselceller. På så sätt fick han maskens sex känselnervceller att lysa starkt i grönt. Resultatet publicerades 1994 och då spred sig användningen av GFP bland forskare världen runt.
- Roger Y. Tsien, utvecklade tekniken att färglägga celler ytterligare genom att lära sig att förändra GFP:s kemiska formel så att det kan lysa i andra färger. På så sätt kan man följa flera olika händelser i cellen samtidigt, med hjälp av olika färger.
Ett forskningsprojekt som fått stor uppmärksamhet kallas "the Brainbow", hjärn-regnbågen. Forskare vid Harvarduniversitetet i USA har med hjälp av olikfärgade varianter av GFP färgat olika typer av nervceller i en mushjärna. Bilderna hjälper oss att se bland annat hur olika nervceller flätar ihop sig och får kontakt med varandra.
Text: Cecilia Johansson.
Här syns en stor del av mushjärnans hippocampus där olika nervceller färgats med hjälp av GFP. Området är viktigt för inlärning och minne.
Läs mer
Mer om Nobelpriset i kemi på Nobelprize.org.
Bildspel och merin formation om forskningsprojektet Brainbow på Harvarduniversitetets vetenskapsblogg (på engelska).
Ansvarig utgivare: Mats Ulfendahl, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet
Redaktör: Peter Tillhammar, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen
Redaktör: Peter Tillhammar, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen
