Cellprov kan ersätta djurförsök

Malin Lindstedt

Malin Lindstedt deltar i ett stort EU-projekt om alternativ till djurförsök. Hennes test består av en viss typ av mänskliga celler som stimuleras med dels sensibiliserande ämnen (sådana som väntas skapa allergiska reaktioner), dels kontrollkemikalier som är ofarliga. Cellernas genetiska reaktioner används sedan för att förutspå om ämnet kan orsaka överkänslighet i huden.

Om allt går som man hoppas kan testet i framtiden ersätta nuvarande djurförsök på möss och marsvin. Att det inte för länge sedan kommit fram bra alternativ till allergitester på djur kan tyckas konstigt. Möss är ju inte människor, och ett klartecken från djurtester betyder inte nödvändigtvis att ett visst ämne också är oskadligt för människor.

— Man har ändå trott att dessa tester måste göras på hela levande varelser och inte bara på celler. Och när de stora forskningsfinansiärerna inte trott på idén har det inte kommit mycket forskningsanslag, och då har några alternativa metoder inte kunnat utvecklas, säger Malin Lindstedt.

Nu har dock bilden ändrats. Den nödvändiga tekniken har blivit billigare, kraven på alternativ har ökat och anslagen har börjat komma. Malin Lindstedts grupp har t.ex. nu inte bara fått EU-anslag, utan även pengar från Jordbruksverket, Stiftelsen Forska utan djurförsök och Vetenskapsrådet.

När EU beslutade om att inga kosmetikatest får göras på djur efter 2013 blev det också fart på industrin. Kosmetik-jätten L´Oréal har satsat flera miljoner euro på alternativa metoder och ingår nu, liksom bland andra Unilever, i EU-projektet Sens-it-iv som lundagruppen arbetar i.

Ny kemikalielagstiftning
Ännu en drivkraft för att få fram alternativ till djurförsök är EUs nya kemikalielagstiftning REACH*. Enligt dess regler ska omkring 30.000 kemikalier testas för sina hälsoeffekter på människor. EUs kemikaliemyndighet räknar med att omkring 9 miljoner djur kommer att gå åt till testerna, vilket låter mycket nog.

Den tidigare chefen för ECVAM (EUs center för utvärdering av alternativa metoder) professor Thomas Hartung tror dock på ännu högre siffror, mellan 50 och 140 miljoner djur. Att minska denna väldiga åtgång på djurliv är ett viktigt mål för Malin Lindstedt.

— Jag är förstås engagerad i min forskning av rent vetenskapliga skäl. Men att den också har ett bra syfte har hjälpt mig att jobba vidare även när det gått trögt, säger Malin Lindstedt.

Mänskliga hudceller
Den metod hon utvecklat utgår från mänskliga hudceller som odlats i provrör. I en komplicerad flerstegsprocess utsätter man ett cellprov för en viss kemikalie, renar fram cellernas RNA (en typ av genmaterial) och för över detta till ett mikrochip. Chipet kan sedan avläsas via en dator som visar vilka gener som på olika sätt reagerat på kemikalien. Så lite som tio gener verkar räcka för att skilja på ofarliga och allergiframkallande kemikalier.

Att använda cellodlingar och mikrochips är både snabbare och enklare än den allergitest på djur som är dagens standard. Vid djurtestet appliceras den aktuella kemikalien på försöksmössens öron och man undersöker sedan om det uppstår några immunologiska reaktioner i mössens lymfknutor. Hanteringen är tidsödande och kräver speciella djurstallar samt personal som kan hantera djuren och så småningom avliva och dissekera dem.

— Man behöver inte ens använda sig av de etiska argumenten. Det räcker med att ha snabbheten som argument, om vår metod fortsätter att hålla vad den lovar, menar Malin Lindstedt.

Förutom detta tror hon att den alternativa metoden också kan bli både säkrare och mer rättvisande. Säkrare, för att det behövs mindre mängder av alla potentiellt farliga kemikalier, och mer rättvisande eftersom så mycket som 15 procent av djurtesterna ger missvisande resultat. Detta är något man bara upptäcker i efterhand, då en viss kemikalie redan kan ha fått stor användning och lett till stora allergiska besvär.

Malin Lindstedt har hittills bara hunnit prova sin metod på kemikalier som orsakar överkänslighet i huden. För att täcka även allergi i luftvägarna mot t.ex. pollen- och kvalsterproteiner behöver hon vidareutveckla testet för andra typer av celler. Samtidigt arbetar forskargrupper i andra länder med djurfria sätt att testa kemiska ämnens giftverkan och effekter på fortplantningen. Slutmålet är att ha ett helt batteri av cell- och mikrochipsbaserade tester på plats om några år.

Patentera metoden
Malin Lindstedt och hennes medarbetare planerar att patentera den metod de utvecklat. Samtidigt har de alla blivit mer vaksamma på vilka ämnen de omger sig med.

— De sensibiliserande ämnen vi arbetar med finns i många produkter i vår omgivning, bland annat hudkrämer, schampo och hårfärg. Därför behövs det verkligen bra allergitester för alla de kemikalier vi omger oss med, säger hon.

Ingela Björck 

FOTNOT. EUs nya kemikalielagstiftning REACH står för Registration, Evaluation, -Authorisation and Restriction of Chemicals.