Per Jensen påstår inte att resultaten visar att Darwin hade fel.
– Däremot har vi sett att en djurpopulation snabbt kan anpassa sig till nya miljöförhållanden genom att förändrade uttrycksmönster för generna kan föras vidare till avkomman. Detta har inte ansetts möjligt i den klassiska evolutionsteorin.
När forskarna sedan studerade avkomman, visade det sig att de stressade hönsens kycklingar hade samma inlärningssvårigheter som sina föräldrar. Hos kycklingarna till höns som inte utsatts för stress fanns inga sådana effekter.
De stressade djurens ungar var också mer dominanta och växte snabbare.
– Det intressanta är att kycklingarna själva aldrig upplevde någon stress. Från det att ägget var lagt behandlades de exakt likadant som avkomman efter kontrolldjuren. Skillnaderna måste bero på att hjärnan utvecklades annorlunda hos de kycklingar som hade stressade föräldrar, säger Per Jensen.
– Skillnaderna i avkommans gener och beteende såg vi bara hos domesticerade värphöns, inte hos deras anfader, det röda djungelhönset, säger Per Jensen.
Han spekulerar att domesticeringen, tämjningen, har gynnat djur som kan anpassa sig över generationsgränserna.
I fortsatta experiment studerar forskargruppen nu vilka mekanismer som kan ligga bakom effekterna. En möjlighet är att stresshormoner i äggen förändrar genernas sätt att fungera.
Läs mer i den vetenskapliga artikeln som publicertas i den välrenommerade tidskriften PLoS ONE.:
Transmission of stress-induced learning impairment and associated brain gene expression from parent to offspring in chickens
Text: Åke Hjelm, Linköpings universitet