Iinformation om djurförsök i forskningen från svenska universitet och Vetenskapsrådet.
Angela Cenci Nilsson, foto Karl-Johan Börjesson

Forskningsledare med många uppgifter

Forskningsledaren Angela Cenci-Nilssons grupp vid Lunds universitet arbetar med Parkinsons sjukdom. De gör försök med möss och råttor för att undersöka biverkningarna av de mediciner som finns mot sjukdomen.
— För oss finns inga alternativ till djurförsök. Vi kan inte byta ut mössen mot datasimuleringar, hjärnan är för komplex för det, säger hon.
 
Parkinsons sjukdom är en av våra vanligaste nervsjukdomar och beror på ett underskott av signalsubstansen dopamin i hjärnan. Sjukdomen gör det svårt för de drabbade att styra sina rörelser. Den vanligast förekommande medicinen är L-DOPA, som är ett förstadium till dopamin.

Tyvärr ger L-DOPA en del biverkningar, bland annat ofrivilliga rörelser.
— Målet med vårt arbete är att titta på vilka effekter Parkinsonmediciner har på hjärnan. Förhoppningsvis kan vår forskning leda till nya behandlingsmetoder, säger Angela Cenci-Nilsson.
 
Förändrat beteende
Ett moment i forskningen för att undersöka vad biverkningarna beror på är tester på möss och råttor. De börjar med att ge djuren ett cellgift som tar död på dopaminproducerande celler i hjärnan. Efter några veckor behandlas djuren med L-DOPA. Forskarna studerar hur djurens beteende förändras genom medicineringen. Efter tre veckors behandling avlivas djuren och en mängd prover tas.

— Vi har sett att vissa gener och proteiner i hjärnan är överaktiva när djuren reagerar på L-DOPA med ofrivilliga rörelser. Vad detta exakt beror på vet vi inte ännu, men vi håller på att undersöka det.
 

Samordnar gruppen


Angela Cenci-Nilssons forskargrupp består av åtta personer, en är laboratorietekniker, resten är forskare och forskarstudenter. Gruppen har möte en gång i veckan. Då diskuterar de problem som har uppkommit och uppdaterar varandra om hur deras projekt fortlöper.

Som forskningsledare har Angela Cenci-Nilsson många uppgifter. Det är hon som söker pengar och skriver ansökningar till de djurförsöksetiska nämnderna. Hon är också ansvarig för administrationen och att sprida information inom gruppen.

— Som forskningsledare är det viktigt att ge stöd till de andra i forskargruppen. Jag försöker vara påläst så att jag kan hjälpa dem framåt med synpunkter, idéer och kommentarer. Resultaten är aldrig så enkla att de bara kan tolkas på ett sätt. Tillsammans med forskaren diskuterar vi fram hur vi ska tolka resultaten och planerar uppföljande experiment, säger hon.
 

Djurförsök inget självändamål

Angela Cenci-Nilsson kom till Sverige från Italien på slutet av 1980-talet. Hon ville lära sig mer om hur hjärnan fungerar och intresserade sig för Parkinsons. Hon ser inte djurförsök som ett självändamål och hon är noga med att poängtera att djuren ska lida så lite som möjligt. Hon skulle gärna använda andra metoder, men ser inga möjligheter till det idag.

— Vi försöker förstå hur hjärnan styr rörelserna, och vad som går snett i systemet vid Parkinsons sjukdom. Vår forskning har lett fram till många oväntade resultat tack vare djurförsöken. De hade varit omöjliga att förutse utifrån datasimuleringar.

Text: Karl-Johan Börjesson

Senast uppdaterad: 2008-07-15

Fakta forskningsledare

Forskningsledaren är den som är ytterst ansvarig för djurförsöken.

Det är hans eller hennes uppgift att skriva ansökan om djurförsök till en etisk nämnd och det är också forskningsledarens ansvar att försöket sker enligt beviljad ansökan.

Forskningsledaren är normalt inte delaktig i det dagliga arbetet med djuren. Istället är den huvudsakliga uppgiften att planera och organisera forskningsprojektet.

Det är viktigt att forskningsledaren följer utvecklingen inom forskningsområdet så att djurförsök inte utförs i onödan.

Det är även forskningsledarens uppgift att se till att alla inom projektet har den utbildning som krävs.

Forskningsledaren har oftast en högre akademisk utbildning och kan till exempel vara professor.

Djurförsök.info är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och sju svenska universitet
Ansvarig utgivare: Mats Ulfendahl, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet
Redaktör: Eva Barkeman, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen