- Startsida
-
Fakta
-
Vilka arbetar med djuren?
- Ansvarig föreståndare
Som barn hade Katarina Cvek-Hopkins kaniner och marsvin, när hon blev äldre var det hästar och hundar som gällde. Direkt efter gymnasiet började hon arbeta som försöksdjurstekniker. Sedan utbildade hon sig till husdjursagronom. Tanken var att arbeta som rådgivare till bönder, men hon insåg snart att det inte passade henne.
Började forska
Istället bestämde hon sig för att forska. Hon studerade mjölkproduktionens mekanismer och arbetade bland annat med getterna på husdjursvetenskapligt centrum. Innan hon blev ansvarig föreståndare där, hann hon även med att arbete som lärare, både på naturbruksgymnasium och på universitetet.
– Det känns som cirkeln har slutits. När jag började som försöksdjurtekniker 1985 reagerade jag på förhållandena för djuren. Då gav vi djuren vatten och mat på fredagen och sedan fick de klara sig till måndagen. Idag är jag med och arbetar för att djuren ska få det bättre, säger hon.
Engagemang för djuren
Som ansvarig föreståndare är det Katarina Cvek-Hopkins ansvar att förhållandena för djuren är bra och att lagarna efterföljs. Hon besöker djuravdelningen och pratar med djurteknikerna med jämna mellanrum för att se att allt står rätt till. Det är också hennes uppgift att skriva under ansökningarna till de etiska nämnderna och hon har därför mycket kontakt med forskningsledarna på avdelningen.
– Jag ser arbetet med de etiska ansökningarna som min viktigaste uppgift som ansvarig föreståndare. Jag släpper inte bara igenom ansökningarna, utan ifrågasätter ofta vad forskningsledarna har skrivit.
Utvecklar burar
Jobbet som ansvarig föreståndare är inget heltidsjobb för Katarina Cvek-Hopkins, hennes huvuduppgift är att vara försöksdjursansvarig för hela SLU. Hon åker bland annat runt på universitetets utbildningsorter och håller kurser i försöksdjursvetenskap. Utöver det bedriver hon egen forskning. Hennes pågående projekt handlar om hur burar för laboratorieråttor bättre kan anpassas till djurens behov.
– Burarna är så låga idag. Till skillnad från möss klättrar inte vuxna råttor upp och ner i buren, de kan inte heller ställa sig på bakbenen och sträcka på sig, vilket är ett naturligt beteende.
Tycker om råttor
Det är ingen tvekan om att råttorna är Katarina Cvek-Hopkins favoriter. Hon har själv haft råttor som husdjur och uppskattar dem eftersom de är så sociala och snabba på att lära sig. Men hon har ett annat förhållande till djuren hon arbetar med än till sina egna husdjur.
– Jag tillåter mig inte att bli fäst vid försöksdjuren på samma sätt som jag blir fäst vid mina hundar. Vi har också haft får hemma som vi har fött upp och slaktat. Och visst känns det sorgligt när en gammal tacka dör, men det är ändå en gradskillnad till husdjuren som man har närmare hjärtat.
Text: Karl-Johan Börjesson
Den ansvariga föreståndaren ska dessutom se till att det finns rutiner för arbetet med djuren, att det förs journal och att utrustningen fungerar.
Den ansvariga föreståndaren ska finnas tillgänglig nära försöksdjuravdelningen för att kunna ha kontroll över verksamheten. Ansvarig föreståndare får inte vara samma person som veterinären.
Den ansvariga föreståndaren kan vara exempelvis läkare, biolog, apotekare, veterinär eller agronom. Dessutom ska föreståndaren ha minst två års arbetserfarenhet av försöksdjur, ha genomgått en utbildning i försöksdjurvetenskap och vara godkänd av Jordbruksverket
.
Redaktör: Cecilia Johansson, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen
