Etikutbildning för dem som jobbar med försöksdjur

Teori och praktik

Den teoretiska delen brukar följas av en diskussion där kursdeltagarna får ta ställning i olika etiska frågor. På flera universitet används ett etikspel som hjälpmedel för att skapa diskussion. Det är ett enkelt brädspel där deltagarna får olika etiska frågeställningar. Vilken ståndpunkt personerna tar spelar mindre roll, det är antalet relevanta argument som ger poäng.

Exempel på frågor:

• Är det etiskt acceptabelt att ta fram djur med en sjukdom för att kunna bota denna sjukdom på en människa?
• Ska djurförsök vara förbjuden för alla hygienprodukter?
• Måste en ny substans testas på djur innan den testas på människor? 

Utbildningen tar också upp under vilka omständigheter djurförsök ska få tillåtas. Här är den så kallade 3R-principen central. Begreppet 3R kommer från engelskans replacement, refinement och reduction och är en viktig utgångspunkt för alla som arbetar med djurförsök.

• Replacement — Går det att göra få fram samma kunskap på något annat sätt, utan djur, eller är det nödvändigt att använda djurförsök?
• Refinement— Djuret i försöket ska utsättas för minimalt lidande.
• Reduction — Så få djur som möjligt ska användas i försöket.

Forskare, djurvårdare och laboratorietekniker går alla samma etikutbildning. Målet är att alla ska ha genomgått utbildningen innan de börjar arbeta med djuren. Det är dock tillåtet att arbeta med försöksdjur upp till två år under handledning utan att ha gått utbildningen.
Det är forskningsledaren som ansvarar för att alla i projektet har den utbildning som krävs.

Även medlemmarna i de djurförsöksetiska nämnderna erbjuds en försöksdjursutbildning där etik är en viktig del. Utbildningen är frivillig och de flesta genomgår den.

Text: Karl-Johan Börjesson