Sidan utskriven från www.djurforsok.info

3 R — en viktig princip

Det finns många etiska frågeställningar när det gäller djurförsök. Är det verkligen nödvändigt att göra försök på djur? Hur kan djurens smärtupplevelse minimeras? Hur minimerar man antalet djur vid ett försök?
1959 kom boken "The Principles of Humane Experimental Technique". I den lanserade de brittiska forskarna William Russel och Rex Burch begreppet 3 R som ett sätt att förhålla sig till etiska frågor vid djurförsök.

Namnet kommer från engelskans replacement, refinement och reduction, vilket kan översättas med ersättning, förfining och minskning.
 

Olika synsätt


Principen genomsyrar idag den forskning som sker med hjälp av djurförsök. Både Sveriges och EU:s lagstiftning utgår från de tre R:en och vid ansökningar till de djurförsöksetiska nämnderna är de centrala.
De tre R:en ligger till grund för utveckling av det som brukar kallas alternativa metoder.
 
Eftersom kroppen är så komplex är det mycket svårt att helt ersätta djurförsöken med andra metoder. De blir istället snarare komplement till forskningen med djurförsök. Det är inom förfining (refinement) och minskning (reduction) som de hittills största framgångarna har gjorts.
 

Replacement - Ersättning


Den mest radikala lösningen innebär att djuren ersätts av andra, djurfria försöksmetoder. En del framsteg har gjorts under de senaste tio åren. Ett exempel är renhetstester av insulin.

Tidigare användes möss och kaniner för att testa om insulin till människor var tillräckligt rent. Idag analyseras istället insulinet på kemisk väg genom kromatografi. Även odlade cellkulturer och datasimuleringar är metoder som har kunnat ersätta en del djurförsök. De används till exempel för att se hur en substans påverkar en viss typ av celler.

Det är däremot svårare att ersätta djur när det gäller att se hur substansen påverkar samspelet mellan celler, hela organ i kroppen eller när man vill kartlägga komplicerade mekanismer bakom en sjukdom.
 

Refinement - Förfining


Forskningsmetoderna förfinas så att smärta och annan påverkan på djuren minimeras. Det kan göras på flera olika sätt. Det kan handla om att använda rätt bedövnings- och avlivningsmetoder.

Ett annat viktigt område är att förbättra djurhållningen så att djuren inte utsätts för stress, dålig ventilation eller trånga utrymmen. Det här är ett område som har utvecklats mycket på senare år.

Ett exempel är telemetri vilket innebär att ett microchip opereras in i djuret. Trådlöst kan man sedan läsa av fysiologiska funktioner som blodtryck och puls utan att behöva störa eller söva djuret.

 


Reduction - Minskning


Försöken ska utformas så att så få djur som möjligt används för att få fram så mycket relevant information som möjligt. Med matematiska modeller går det till exempel att räkna ut hur många djur som behövs för att resultatet vid ett försök ska bli statistiskt säkert.

Antalet djur som används per försök har också minskat i takt med att deras förhållanden har förbättrats. Bättre hygien, bättre ventilation och mer utrymme har bidragit till ett bättre hälsoläge så att färre djur blir sjuka och tvingas plockas bort ur försöken.

Text: Karl-Johan Börjesson

Ansvarig utgivare: Håkan Billig, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin, Vetenskapsrådet
Redaktör: Cecilia Johansson, Vetenskapsrådet. Kontakt: redaktionen@djurforsok.info