Alternativa metoder
Tarmsjukdomar kartläggs med mycket begränsat antal försöksdjur


— Eftersom nerverna reglerar i princip alla funktioner i tarmarna, så tror vi att något blivit fel i nervsystemet när tarmens funktioner störs. Man vet också att nervceller dör i samband med olika tarmsjukdomar, säger Eva Ekblad.
De flesta forskare som studerar tarmsjukdomar använder sig av djurförsök, där djuren får dricka irriterande substanser eller får substanserna införda i tarmen via analöppningen. Det finns också genförändrade möss som spontant utvecklar tarmsjukdomar som liknar de mänskliga. Men Eva Ekblads forskargrupp har utvecklat ett annat sätt att studera tarmnerverna. Hennes metod går till så att man tar ut nervceller, odlar dem i odlingskulturer och sätter till de irriterande substanserna i odlingsskålarna.
Helt utan djur är hennes forskning inte: de nervceller hon studerar kommer från djur. Men antalet djur som används blir litet, eftersom nervcellerna från en enda mus räcker till ett stort antal tester.
Sedan nervcellerna isolerats och utsatts för de irriterande substanserna, tillsätter forskarna andra ämnen som man tror kan skydda och hindra nervceller från att dö. Ett bevis för att metoden avspeglar verkligheten är att kortison har en sådan skyddande funktion, vilket den har på patienter också. Kortison är en av de få verksamma medicinerna för patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar.
Forskargruppen i Lund har nu börjat med försök även på nervceller från mänskliga tarmar. I samband med en tarmoperation för till exempel cancer opereras alltid lite frisk vävnad bort för säkerhets skull, och nervceller därifrån kan användas i försöken. Man har också kontakter med LU Innovation, den enhet som hjälper till att kommersialisera forskningsfynd från Lunds universitet.
— Vi har funnit en grupp substanser som verkar vara väldigt effektiva när det gäller att rädda hotade nervceller. De skulle kanske kunna utvecklas till ett läkemedel om vi får finansiering, hoppas Eva Ekblad.
Text: Ingela Björck


