Mikrodoser kan ersätta djurförsök

Sören Mattsson har tillsammans med kollegan Kristina Stenström på fysiska institutionen vid Lunds universitet ansvarat för den svenska delen av ett EU-projekt om mikrodosering. Han tror att utvecklingen av läkemedel skulle kunna snabbas på betydligt genom att ge människor mikrodoser med läkemedlet tidigt i processen.

— I ett fall av tre fungerar inte överföringen från djur till människa, då är mycket arbete gjort i onödan. Den bästa modellen för människa är ju människan själv, vi är ju inga råttor, säger han.

Mikrodoserna motsvarar mindre än en hundradel av den verksamma dosen och är därför för liten för att vara skadlig för försökspersonen. För att se vad som händer inne i kroppen märks substansen med en kortlivad radioaktiv kolisotop, kol-11. Med hjälp av en PET-kamera (positronemissionstomografi) kan man se hur ämnet fördelas direkt efter tillförseln. För att se hur substansen beter sig på längre sikt används istället AMS-teknik (acceleratormasspektrometri).

— AMS-tekniken är känsligare än all annan mätteknik och det är det viktiga i det här projektet. Principen är densamma som används för att åldersbestämma arkeologiska fynd med radioaktivt kol-14.

Mikrodoser kan inte ersätta djurförsök helt. Tester på djur krävs även fortsättningsvis för att exempelvis testa substansers giftighet, men metoden innebär att antalet försöksdjur kan minskas. Även tiden från de första testerna till färdigt läkemedel kan kortas.

— Idag tar det mellan tio och tolv år för att utveckla ett nytt läkemedel, med mikrodoser kan den tiden förhoppningsvis minska med ett eller ett par år, säger Sören Mattsson.
 
Både det europeiska läkemedelsverket EMEA och den amerikanska motsvarigheten FDA har godkänt mikrodosering. Än så länge är metoden dyr och mer forskning behövs för att utveckla den.

— Tekniken har stor potential. Nu gäller det för oss att visa att den här tekniken är säker så att läkemedelsföretagen börjar använda sig av den.

Text: Karl-Johan Nylén